– Det är såklart positivt att riksdag och regering klubbat igenom en högre alkoholskatt. Det behövs och gör att en större del av alkoholens kostnader bärs upp av priset, säger Lucas Nilsson.
Däremot anser han att höjningen är för låg. I butik betyder det några kronor extra för en flaska vin.
– I inflationstider så försvinner skattehöjningen i övriga prisökningar. När värdet på varje krona sjunker så äts skattehöjningen upp.
Därför skulle han vilja se en indexering av alkoholskatten som innebär att gör att skatten knyts till den generella prisutvecklingen.
– Det gör att när löner och inflation ökar så följer skatten med. En sån lösning finns redan på tobaksskatten idag, så den skulle gå att kopiera rakt av till alkoholskatten, säger Lucas Nilsson.
Under slutet av 2023 flaggade Sveriges oberoende bryggerier för att många av deras medlemmar riskerar att gå i konkurs under 2024 och förde fram att alkoholskatten borde variera utifrån hur stor producenten är de är, så kallad differentierad alkoholskatt. Ett märkligt upplägg, säger Lucas Nilsson.
– Vi har alkoholskatten för att skydda befolkningen från de folkhälsoskador som alkoholen orsakar. I vilka andra branscher skulle man göra på det viset? Om små företag har svårt så tyder det snarare på en överetablering, att utbudet är större än efterfrågan, säger han.
Vilka alkoholpolitiska förändringar skulle du vilja se under 2024?
– Att vi värnar förbjuder alkoholreklam, speciellt riktad till unga på sociala medier. Och jag skulle vilja se riktiga satsningar på att stötta kultur och mötesplatser som är fria från alkohol.