När remisstiden för ”Narkotikautredningen – Vi kan bättre!” gick ut hade 128 instanser svarat och de flesta tycker att utredningens förslag är bra, men många hade önskat sig mer.
Av IOGT-NTO:s remissvar framgår att de skulle vilja se kompletterande utredningar av smartare påföljder i narkotikastrafflagen samt så kallad familjeklassning av narkotika.
– Det är en bra och gediget gjord utredning med många viktiga förslag. Att minska dödligheten är ju allra viktigast och där har Naloxon en viktig roll, säger Emil Juslin, drogpolitisk chef på IOGT-NTO.
Men helt nöjd är han inte.
– Det är mycket fokus på skadereduktion, men man får inte glömma förebyggande och tillgångsbegränsande insatser. Vi hade velat se mer av prevention och det är vi inte ensamma om. Flera av remissinstanser har tyckt som vi.
Flera av remissinstanserna, bland andra IOGT-NTO, Narkotikapolitiskt center och Verdandi, har också påpekat att civilsamhällets roll inte nämns i utredningen.
– Vi hade gärna sett att vi fått ett erkännande. Även om vi inte tycker att man ska lägga ansvaret på civilsamhället så är det många organisationer som gör stora insatser där statliga aktörer har svårare att agera.
Flera instanser tycker att utredningens förslag är för passiva och borde ha gått längre. Några är också besvikna över att man vill överge visionen om ett narkotikafritt Sverige. Det nya målet föreslås bli ”ett samhälle med minskade skador av narkotika”
Till de som inte håller med hör länsstyrelsen Västmanland som anser att ”ett visionärt mål med en nollambition är en fortsatt viktig politisk viljeinriktning.”
De påpekar att samhället har andra visioner som troligtvis inte kommer att uppnås: Men de fungerar som en inriktning för politiken, vad gäller val av åtgärder och lagstiftning. Två exempel på detta är trafikdödlighet och suicid. Detta motsäger inte att målambitioner för skadereducering ytterligare skrivs fram.”
Emil Juslin”Vi tycker inte att en vision om ett narkotikafritt samhälle går emot målen.”
IOGT-NTO har inga invändningar mot det nya förslaget: ”Med en utgångspunkt ur totalkonsumtionsmodellen, som utredningen menar bör vara giltig även för narkotikapolitiken, har IOGT-NTO i sak inga invändningar mot denna målsättning. Den rimliga konsekvensen av denna målsättning borde vara en narkotikapolitik som satsar på skadereducerande åtgärder för att minska de akuta skadorna av narkotikaanvändning, i kombination med en utbyggnad av effektivt förebyggande arbete och tillgänglighetsminskande åtgärder för att minska den nuvarande och framtida totala konsumtionen och därmed den totala bördan av narkotikarelaterade skador. Samtliga av dessa typer av insatser behövs i balans i narkotikapolitiken.”
Däremot påpekar IOGT-NTO att de står bakom visionen om ett narkotikafritt samhälle, som de poängterar ska tolkas som en vision som har ett övergripande fokus att minska tillgänglighet, efterfrågan och användning av narkotika för att på så vis minska narkotikarelaterade skador och rädda liv. ”Detta ändamål är fortsatt relevant och eftersträvansvärt i den svenska narkotikapolitiken.”
– Vi håller inte med dem som anser att narkotikapolitiken varit misslyckad utan tycker att huvuddelen är bra även om det finns vissa brister. Vi tycker inte heller att en vision om ett narkotikafritt samhälle går emot målen. Om man bara pratar om att minska skadorna riskerar man att tappa bort det förebyggande och tillgångsbegränsande arbetet, säger Emil Juslin.