– Vi ser att marknaden har stabiliserats och att det finns många fler plattformar än för fem år sedan, säger Jakob Demant, professor i sociologi vid Köpenhamns universitet och en av författarna bakom studien.
2019 var han med och tog fram en studie som visade att det skedde en omfattande försäljning av droger på sociala medieplattformar. Den visade på ett skifte i hur drogförsäljning går till – från att köparen behöver känna eller bli hänvisad till någon som säljer – till att enkelt själv kunna få tag på droger via exempelvis Facebook eller Instagram.
– Då blev vi väldigt förvånade över att det var så lätt att söka och hitta droger på sociala medier, säger han.
Idag är marknaden på sociala medier nästan på samma nivå som gatuförsäljningen, enligt Demant. Den sker både på större kommersiell skala, och mer riktat, till mindre grupper. Den har också utökats till fler plattformar, som till exempel Telegram, Signal, WhatsApp och Snapchat.
Däremot har de mer etablerade plattformarna, som Facebook och Instagram, blivit bättre på att moderera innehållet, vilket haft viss effekt.
– Det har lett till att försäljningen minskat just där. Samtidigt hittar säljarna nya typer av kodord när de vet att bevakningen ökar. Men ju mer de måste mörka, desto mindre exponerade blir människor och ju svårare blir det att hitta till drogerna.
Enligt studien är drogförsäljning på sociala medier ungefär lika vanligt i Danmark och Sverige men mindre vanligt i Norge och Finland. Där sker försäljningen i mer krypterade miljöer, vilket har att göra med skillnader på samhällsnivå, kultur och syn på hur man använder sig av sociala medier, menar Demant.
Men han tror inte att den ökade tillgången på sociala medier nödvändigtvis gör att fler yngre blir mer exponerade.
– Nej, det skulle jag inte påstå. De som kommer exponeras är de som redan har ett visst sökbeteende, vilket bland annat har med intresse och algoritmer att göra. De flesta som inte är intresserade från början kommer inte bli mer exponerade, säger Jakob Demant.