Narkotikadöd

Så vill partierna minska narkotikadödligheten

Förra året minskade narkotikadödsfallen i Sverige enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Men fortfarande finns mycket kvar att göra. Accent har frågat Riksdagens partier vad de vill göra.

En ny rapport, Den svenska narkotikasituationen 2019, som Folkhälsomydigheten publicerat idag, visar att narkotikadödligheten sjönk 2018. Då inträffade 566 narkotikarelaterade dödsfall jämfört med 626 döda 2017.

Det är naturligtvis glädjande, även om det är för tidigt att jubla; dödligheten sjönk även 2016 för att stiga igen 2017.

Den senaste minskningen står männen för. Dödligheten bland män har minskat med hela 13 procent. Bland kvinnorna syns dock ingen förbättring. Av dem som avled 2018 var 402 män och 164 kvinnor. Främst är det antalet som dött av fentanyl som minskat, från 101 dödsfall 2017 till 11 döda 2018.

Fortfarande är dock dödligheten alldeles för hög, och Sverige brukar ligga dåligt till jämfört med andra länder. Vad det beror på är det ingen som vet. Därför blir försöken till förklaring ofta ideologiska istället för baserade på forskning.

Alla är dock överens om att något måste göras. Enligt rapporten har myndigheternas åtgärder för att förebygga dödsfallen hittills varit att göra motgiftet naloxon mer tillgängligt och att utbilda om överdoser och användningen av naloxon. Dessutom har arbetet med att ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende påbörjats. Syftet är att förbättra tillgängligheten till behandlingen och öka förutsättningarna för en likvärdig vård.

Men mer behöver göras. Accent ställde därför frågan till Riksdagens partier, samt till deras ungdomsförbund, om hur de vill minska narkotikadödligheten.

Vänsterpartiet, V, anser att dödligheten orsakas av sena och ojämna sjukvårdsinsatser. De säger att grunden ska vara en evidensbaserad, skattefinansierad vård utan privata vinstintressen, och att beroendevården idag är allt för akutstyrd och saknar tid för utvärdering. De konstaterar att tidig upptäckt och kort rådgivning är effektiva insatser som kan förhindra en negativ utveckling, men att de insatserna sällan är systematiserade inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

”Vi behöver en beroendevård som är attraktiv.”

V vill också se möjlighet till boende, avgiftning, vårdplatser och sammanhållna vårdkedjor, samt efterlyser ett förebyggande perspektiv i beroendevården. ”Vi behöver en beroendevård som är attraktiv för riskbrukare, har bra öppettider och specifika mottagningar för kvinnor och unga vuxna. En beroendevård som kan har förutsättningar att arbeta med helheten.”

De konstaterar att problematiken kräver olika typer av insatser beroende på hur omfattande problemen är: primärvård, specialiserad vård, specialiserad hälsovård, specialiserad socialtjänst, långsiktig institutionsvård och stöd med integrering i samhället. 

Ung vänster anser att skademinimerande insatser skulle kunna bidra på kort sikt, men preciserar inte vilka de tänker sig. De efterlyser mer fokus på vård istället för straff i narkotikapolitiken. De tror att den ökade ojämlikheten, och hemlöshet, bidrar till att människor hamnar i missbruk och vill därför radikalt ändra samhället.

”Viktigt att fokusera på att minska dödligheten i den kommande ANDT-strategin.”

Socialdemokraterna, S, vill fokusera på att minska narkotikadödligheten i den kommande ANDT-strategin som ska börja gälla from 2021. De välkomnar också Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens åtgärdsplan och vill se att den genomförs i hela landet.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, vill se en fortsatt restriktiv alkohol- och drogpolitik med skademinimerande, preventiva insatser samt vård och behandling. De anser att polisiära åtgärder mot den olagliga införseln av narkotika behövs, men också förbättrad vård och behandling för missbrukare och distribution av Naloxon. Långsiktigt tycker de att de förebyggande åtgärderna är viktigast.

SSU tror inte att konsumtionsförbudet är orsaken till den höga dödligheten. ”Vissa tror att det har att göra med konsumtionsförbudet, det stämmer inte. Konsumtionsförbudet infördes år 1988 medan narkotikadödligheten i Sverige ökade runt 2005, det finns andra orsaker.”

Miljöpartiet, MP, tror inte på några enskilda enkla lösningar på problemet och välkomnar, liksom Socialdemokraterna, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens handlingsplan.

”Det viktigaste är att säkerställa att personer får den hjälp och det stöd de behöver.”

MP anser att det viktigaste är att säkerställa att personer med beroende och missbruk får den hjälp och det stöd de behöver. De ser också problem med det delade ansvaret mellan kommuner och landsting, och att möjligheten till stöd och hjälp skiljer sig runt om i landet. De vill se ett fortsatt arbete för att förbättra samarbetet så att människor inte faller mellan stolarna, och anser att det stigma som hindrar många från att söka vård behöver försvinna.

Grön ungdom tror att stärkt vård, med låga trösklar riktad till gruppen med hög dödlighet kan nå långt i att minska dödligheten. Därför ser de insatser som sprututbyten, naloxonprogram och injektionsrum som viktiga.

”Svensk missbrukspolitik har präglats av en känslobaserad moralism.”

Centerpartiet, C, anser att svensk missbrukspolitik har präglats av en ”känslobaserad moralism framför vetenskap och beprövad erfarenhet”. De vill därför att missbruksvården utgår från ett mer pragmatiskt och skademinimerande perspektiv som tydligt bygger på evidens och beprövad erfarenhet.

C anser att det var positivt att kommunernas vetorätt mot sprutbytesprogram togs bort, och vill utvärdera den befintliga lagstiftningen i syfte att avgöra om den är förenlig med kraven på vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. De vill se en fortsatt restriktiv och pragmatisk hållning kring innehav, köp och försäljning, där det motiveras av evidens och erfarenhet, men är öppna för att se över lagstiftningen som förbjuder bruk, om det är vad som krävs för att minska dödligheten.

Centerpartiets ungdomsförbund, Cuf, vill att svensk narkotikapolitik lägger fokus på vård, behandling och förebyggande insatser istället för straff. De anser också att missbruksvården behöver en huvudman inom sjukvården, och inte vara uppdelad mellan kommuner och regioner som idag.

CUF vill också att skademinimerande insatser, som sprutbytesprogram, naloxonförskrivning och injektionsrum, genomförs. De vill också se en avkriminalisering av eget bruk. ”Ifall fler faktiskt vågar söka, och får, vård för sitt missbruk kommer narkotikadödligheten minska.”

”Sverige behöver nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall.”

Liberalerna, L, anser att Sverige behöver en nollvision och nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. De tycker att beroende ska ses som en sjukdom och att huvudansvaret för vården ska ligga hos hälso- och sjukvården. De vill också att sprututbyte och läkemedelsassisterad behandling ska göras tillgänglig i hela landet, liksom att motgiftet naloxon ska finnas ”där det behövs, till exempel bland poliser och fältassistenter”.

De vill även se kraftfulla insatser mot de kriminella nätverk som ligger bakom narkotikahandeln, genom bättre verktyg för polis, tull och övriga brottsbekämpande myndigheter. Samt ett kraftigt förstärkt europeiskt samarbete mot organiserad brottslighet.

Liberalernas ungdomsförbund, Luf, svarar att det inte finns något enskilt, enkelt svar på hur narkotikadödsfallen ska minska, men att det som behövs är en samling åtgärder där avkriminalisering och injektionsrum är två viktiga beståndsdelar. ”Vi behöver ett perspektivskifte från straff till vård där brukare faktiskt ses som människor bortom bruket.”

Kristdemokraterna, KD, tror på information, särskilt om riskerna med nätdroger. De vill dessutom att naloxonprogram utvecklas och att samarbetet förbättras mellan sjukvård, socialförvaltning och polis, och att det inte försvåras genom till exempel sekretesslagstiftning.

”Det är viktigt att alla förstår att beroende är en sjukdom och ska behandlas som en sådan.”

KD anser också att det är viktigt att alla som arbetar med beroende förstår att det är en sjukdom och därför måste behandlas som en sådan.

Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, vill samla ansvaret för missbruksvården under en huvudman. De anser att risken annars är stor att personer hamnar mellan stolarna och inte får den vård de behöver. De tycker att målet med svensk narkotikapolitik ska vara ”narkotikanykterhet”, men förklarar inte vad som menas med det.

De anser att en stor del av den narkotikadödlighet som finns i Sverige kommer från substanser som är kopplade till läkemedelsassisterad behandling och att man bör därför bör titta över metadonprogrammet och ställa högre krav.

KDU vill också se en större bredd av behandlingsmetoder för att varje människa ska kunna finna den väg mot ett narkotikafritt liv som passar dem bäst.

Den viktigaste åtgärden för att komma till bukt med narkotikadödligheten anser KDU är det förebyggande arbetet. För det vill de förstärka psykiatri, barn- och ungdomshälsovården och BUP, samt se fler poliser med ökade befogenheter mot narkotikahandeln.

”Det är inte fråga om antingen eller, utan både och.”

Moderaterna, M, vill bekämpa och straffa dem som säljer narkotika och samtidigt arbeta förebyggande och hjälpa dem som är beroende att ta sig ur sitt missbruk. ”Det är inte fråga om antingen eller, utan både och, där vi behöver ha ett ökat fokus på skadereduktion.”

Moderaterna vill se ett samlat huvudmannaskap för personer som både lider av beroendesjukdom och annan psykisk sjukdom. De anser också att Sverige behöver ta krafttag mot den explosionsartade utvecklingen av nätdroger och nya droger. För att motverka spridningen av dessa vill de ha familjeklassificering av narkotika, vilket betyder att preparat som kemiskt liknar varandra klassas som narkotika även om inte varje enskilt preparat är prövat.

Moderata ungdomsförbundet, MUF, vill se en ”reformerad narkotikapolitik som syftar till att hjälpa istället för att bestraffa de som hamnat i missbruk. Det involverar en avkriminalisering och vidare möjligheter till att få hjälp”.

”Målet är att missbruksvården ska skötas av sjukvården.”

Sverigedemokraterna, SD, vill att det ska gå snabbare att få hjälp ur ett missbruk. De efterlyser samarbete mellan olika huvudmän: ”Då missbrukaren ofta har flera diagnoser så måste det vara ett bra samarbete mellan kommun och region. Fler beroendeenheter bör finnas att tillgå.” Deras mål är att missbruksvården ska skötas av sjukvården.

Ungsvenskarna hänvisar till moderpartiets svar.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer