En enkät som Accent genomfört visar att partiernas ställningstagande i frågan förändrats bara under det senaste året. Fler riksdagspartier öppnar dörren för så kallade drogrum i Sverige.
Drogrum finns i både Norge och Danmark och under hösten har frågan åter aktualiserats i Sverige. Inte minst på grund av att Liberalernas partistyrelse lagt ett förslag till partiets landsmöte 15 – 17 november om att tillåta försöksverksamhet.
Sprutrum, injektionsrum, drogkonsumtionsrum, fixrum eller drogrum är några av de benämningar som används i debatten. Definitionen är att det är speciellt inrättade rum där personer kan ta narkotika med tillgång till medicinsk personal, som kan ge råd om smittskydd och minska risken för överdoser. De argument som främst anförs är att det skulle minska antalet människor som dör av narkotika, samt minska smittspridning.
Vänsterpartiet, V, och Sverigedemokraterna, SD, är de enda partierna i Accents enkät som säger tydligt nej. Vänsterpartiet hänvisar till att ”det i dagsläget inte finns någon bra forskning på vad just injektionsrum har tillfört” och att de har en mängd andra bra förslag på skadelindrande insatser för aktiva beroende. SD svarar att de ”står bakom den lagstiftning som är idag.”
Två riksdagspartier som däremot välkomnar drogrum är Miljöpartiet, MP, och Centerpartiet, C. ”Vi vill se försök med injektionsrum. Det kan innebära ett skydd för den enskilde, kan rädda liv, och också vara en slags länk i stödkedjan. Det är förstås viktigt att utvärdera dessa försök noga”, svarar Miljöpartiet. Redan 2017 ställde sig Miljöpartiets kongress bakom ett förslag om försöksverksamhet med särskilda rum där narkomaner kan injicera narkotika. Argumentet var att färre ska dö av överdos och att spridningen av smittsamma sjukdomar ska minska.
Centerpartiet hänvisar till att ”Det finns även flertalet goda internationella exempel på injektionsrum som sänkt trösklar in i vården och som skapat en långsiktig relation mellan människor med missbruk och behandlande instanser,” och att det därför finns ”många goda skäl till att se över möjligheten att inrätta även dessa skademinimerande injektionsrum i Sverige.”
Kristdemokraterna, KD, säger varken bu eller bä utan uppger att de är ”i ett kunskapsinhämtande läge.” Inte heller Socialdemokraterna, S, tar ställning, utan uppger att de är ”generellt sett positiva till insatser som leder till minskad skada för den enskilde och minskade risker för andra.”
Moderaterna, M, sade i en enkät i Accent i augusti 2018 tydligt nej: ”sprutrum eller injiceringsrum är fel väg att gå. Den som hamnat i ett missbruk ska få all möjlig hjälp och stöd att försöka bli av med sitt missbruk.” Idag är deras svar att ”Sverige har EU:s högsta narkotikarelaterade dödlighet vilket motiverar ett ökat fokus på skademinimerande åtgärder i kombination med förebyggande insatser.”
När det gäller ungdomsförbundens ställningstaganden ser det lite annorlunda ut. Ung vänster säger tvärtemot moderpartiet ja: ”Vi tycker att detta är en bra idé för att minska dödligheten idag bland missbrukare. Vi tror inte att detta är hela lösningen eller en långsiktig lösning på problemet, men det gör att vi kan minska dödligheten på kort sikt.”
Grön ungdom och Centerpartiets ungdomsförbund går på samma linje som sina moderförbund. Grön ungdom svarar: ”Vi är mycket positiva till den typen av insatser och har drivit på för att Miljöpartiet ska verka för en mer skademinimerande politik.” Också Liberalernas ungdomsförbund uppger att de är ”mycket positiva”.
Moderata ungdomsförbundet, MUF, tar ingen tydlig ställning när det gäller drogrum specifikt: ”Vi tycker att skademinimerande insatser behövs för en mindre skadlig narkotikapolitik.”
Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, uppger att de ”är positiva till skademinimerande insatser mot narkotikamissbruk, såsom sprututbytesprogram med mera.”
De ungdomsförbund som säger tydligt nej till sprutrum är Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, och Ungsvenskarna. KDU svarar att ”Pengarna det kostar att driva ett injektionsrum kommer bättre till nytta om vi satsar dem på vård av missbrukare”. Ungsvenskarna hänvisar till moderpartiet SD:s svar.
Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center, NPC, säger att det finns relativt god evidens för att drogrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper, och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem.
– Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet, säger han, och hänvisar till Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA.
Han menar att skälet till ett flera av riksdagspartierna inte säger nej till drogrum beror på kunskapsbrist.
– Det beror antagligen på att det behöver kommuniceras mer kunskap i frågan. Många har ändå en bild av att de får ner dödligheten medan evidensläget inte är så tydligt som det ibland låter i debatten, säger Peter Moilanen.
Han påpekar att drogrum i praktiken kräver att användaren har daglig närhet till rummet.
– Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.
De begränsade resurser som finns bör enligt Peter Moilanen istället satsas på förebyggande och behandlande insatser.
– Det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja. Utifrån de stora ekonomiska utmaningar som kommuner och regioner står inför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är att nu fokusera på en vårdkedja som hänger ihop, som är likvärdig över hela landet och som leder till att komma ur sitt beroende, säger han.