Narkotika

Oroande utveckling: Allt fler dör av narkotika

Narkotikadödsfallen fortsätter att öka, men generellt är narkotikaanvändningen låg i Sverige. Och kommunerna fortsätter att satsa på prevention. Det framgår av den rapport som Folkhälsomyndigheten lämnat till EMCDDA i veckan.

Folkhälsoministerns beslut att utreda läkemedlet Naloxon som kan rädda personer från att dö av överdos är välbehövligt. Antalet som dör av narkotika i Sverige är skrämmande högt och förvånande med tanke på att antalet som använder narkotika är förhållandevis lågt. Det visar Folkhälsomyndighetens rapport till det europeiska drogcentret, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA. Av rapporten framgår att de narkotikarelaterade dödsfallen fortsätter att öka. Totalt rör det sig om 661 personer 2015, vilket är en ökning med åtta procent från året före.

Överdoser var den vanligaste orsaken till dödsfallen, sedan kommer förgiftningar med oklar orsak och därefter självmord. Självmord svarade för så många som 25 procent av dödsfallen bland kvinnor och för åtta procent av dödsfallen bland män.

Olika former av opioider orsakar en övervägande majoritet av dödsfallen, 88 procent.

I Sverige förekommer olika sätt att redovisa narkotikadödlighet, vilket kan leda till förvirring.

– EMCDDA är bara intresserade av de dödsfall där narkotika är underliggande orsak, så i den här redovisningen har vi bara med dem. I den officiella svenska statistiken tar man även med de fall där narkotika är bidragande orsak, så den siffran blir högre, säger Emma Wahlstedt, på Folkhälsomyndigheten, till Accent.

Enligt de officiella svenska siffrorna var det 949 personer som dog av narkotikarelaterade orsaker 2015, vilket även det är högre än året innan.

Utvecklingen är oroande. Enligt EMCDDA ligger Sverige på andra plats i EU, efter Estland, när det gäller narkotikadödlighet. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, föreslå en åtgärdsplan för åren 2017–2020 för att hejda utvecklingen. Åtgärdsplanen ska redovisas till regeringen den 30 april.

Att så många dör är svårt att förstå med tanke på att narkotikaanvändningen i Sverige är relativt låg. Omkring 15 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år har någon gång använt någon form av narkotika. Det är strax under mitten av de 30-talet länder som rapporterar till EMCDDA och hälften av hur stor andel som använt narkotika i länder som Storbritannien, Spanien, Iatlien och Danmark.

Cannabis är den vanligast förekommande illegala drogen och den har endast cirka tre procent av svenskarna använt under de senaste tolv månaderna. De flesta är mellan 16 och 24 år och män som bor i en större stad.

Till EMCDDA rapporteras också användning av nya psykoaktiva substanser, NPS, vanligast är syntetiska cannabinoider. Användningen bland skolelever sjönk något 2015 jämfört med året före. Utbudet är dock fortsatt rikligt. Under 2015 klassades 93 nya substanser; 36 som narkotika och 57 som hälsofarlig vara. De flesta preparat som klassificerades som hälsofarlig vara var syntetiska cannabinoider.

Kan det vara så att alla verkningsfulla cannabinoider nu är narkotikaklassade och att det inte går att få fram fler?

– Det är svårt att säga. Att de flesta nya cannabinoider blev klassade som hälsofarlig vara, och inte narkotika, skulle kunna vara ett tecken på det, men det kan också vara så att det framöver kommer fram nya resultat som gör att de då blir klassade som narkotika, säger Emma Wahlstedt.

Positivt i redovisningen är att kommunerna fortsätter att satsa på det förebyggande arbetet. Hela 88 procent av kommunerna hade en anställd samordnare för det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet. Det är en ökning sedan 2014. I det lokalt förebyggande arbetet samarbetar kommunerna med andra lokala myndigheter och organisationer.

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

Din e-post

»

Mer från Accent