Missbruk

Brukarrevision ska höja kvaliteten på beroendevården

Ett tjugotal personer, med egen erfarenhet av beroendevården, utbildas under året av NBV och Sensus till brukarrevisorer. Deras uppgift är att, i sin tur, utbilda fler kollegor och sedan genomföra revisioner av beroendevården. Bakom satsningen står Sveriges kommuner och landsting.

Solen skiner över Tollare folkhögskola denna vårdag i april. I Salongen på övervåningen sitter sexton kursdeltagare och redovisar grupparbeten för varandra. Redovisningarna handlar om att ta fram offerter på ett fiktivt uppdrag: att granska en offentlig verksamhet ur brukarnas perspektiv. Vilket är precis vad kursen går ut på − att lära sig granska samhällets insatser för missbrukare ur ett brukarperspektiv.

Det är NBV och Sensus som, i samverkan med Verdandi och RFHL, utbildar representanter för de brukarråd som finns runt om i landet så att de själva ska kunna initiera och genomföra revision av verksamheter.

Det är andra gången gruppen träffas. Sammanlagt ska deltagarna genomgå nio utbildningsdagar fördelade på fyra tillfällen med arbete hemma emellan.

Engagemanget hos deltagarna är stort, frågor och synpunkter bollas i lokalen. Förväntningarna på utbildningen är höga.

− Jag förväntar mig att revisionerna kommer att leda till förbättringar inom missbruksvården, till exempel vad gäller bemötande. Nu är det ett lotteri vilken handläggare man får och eftervården är lika dålig som för tio år sedan. Missbrukare utan nätverk har dåliga möjligheter. Det är en orättvis vård, säger Jessica Viggesjö från Östersund.

Samhällets verksamheter ska granskas. Det har hittills nästan uteslutande gjorts av samhället självt och fokuserat på resultat och ekonomi. Men om brukarna inte har förtroende för verksamheten och inte känner sig bekväma med den behandling de får är den knappast värd att lägga skattepengar på.

Det har också vissa verksamheter insett och gjort revisioner ur ett brukarperspektiv. Brukarna själva har dock inte fått vara med. I stället har tjänstemän försökt fundera ut vad brukarna kan tänkas ha synpunkter på.

Foto av Gunborg Brännnström
Gunborg Brännström.  Foto: Eva Ekeroth

Det vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, ändra på och har därför tagit initiativ till att utbilda brukare till revisorer.

− För att det ska gå att genomdriva och fungera långsiktigt måste det finnas kompetens ute i länen. De som utbildas nu ska sedan utbilda övriga i sina brukarråd, säger Gunborg Brännström, projektchef på SKL.

Kathy Gyhlesten representerar IOGT-NTO i det nationella brukarråd som SKL har kopplat till projektet.

− Det är väldigt viktigt att få brukarnas synpunkter på den vård de får. Särskilt gäller det bemötandet. Det handlar ju inte om illvilja från behandlare när brukarna känner sig förnedrade, som i exemplet med toaletten. Det är bara okunskap, säger hon.

Foto av Ann-Sofie Roberntz
Ann-Sofie Roberntz.       Foto: Eva Ekeroth

Ann-Sofie Roberntz, verksamhetsutvecklare på NBV, är glad att uppdraget att genomföra utbildningen gått till NBV.

− Konsulenterna ute i länen är positiva och förväntansfulla. I grund och botten är det en demokratifråga att de som berörs får vara med att påverka.

Folkbildning kan vara ett sätt att få redskapen, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer