Nya nykterhetsrörelsen

Första dialogrundan avslutas – nya rörelsen ska hitta sin identitet

Runt om i landet samlas medlemar i IOGT-NTO-rörelsen för att tänka framåt.

Ett tiotal medlemmar har samlats i den nybyggda föreningsstugan utanför Skene i Västergötland. Det är medlemmar från IOGT-NTO-rörelsens alla fyra förbund som samlats för att prata om den nya organisationens identitet.

– Vi har alltid jobbat nära varandra här, säger Winnie Blom-Jensen, projekt- och kampanjledare på IOGT-NTO, men ikväll främst medlem.

I väntan på IOGT-NTO:s förbundsordförande Lucas Nilsson, vars tåg är försenat, serveras frasiga våfflor från ett ångande järn på uteplatsen. 20 minuter efter utsatt tid drar förbundsordföranden in i lokalen och så fort någon fått tag på wifi-lösenordet är hans introduktion till kvällens möte igång.

Det har knappt gått ett dygn sedan IOGT-NTO:s andra extrakongress avslutades. I måndags röstade kongressen för att gå vidare med sammanslagningen med Junis och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF. Men processen att definiera den nya organisationen har redan börjat. En arbetsgrupp har satts samman för att verka fram vision, identitet och namn för den nya organisationen.

Än så länge har gruppen hunnit ha fyra möten, varav två fysiska, berättar Ida Andersson, ordförande för UNF:s Örebrodistrikt och en av de som valts ut till arbetsgruppen.

– Vi har jobbat med problemformulering för den nya organisationen, och har pratat om vad det är för känsla som organisationen inger. Vad finns över alla tre organisationer?

Utmaningarna för den nya organisationen är flera.

– Eftersom vi blir allt färre så blir det svårare att synas och göra all verksamhet som vi vill göra vilket gör att vi får färre medlemmar och de vi har får göra mer. Jag skulle säga att det är det främsta problemet. Det gör att vi har svårt att få genomslag i samhället och att för få vet vilka vi är.

Till sin hjälp har arbetsgruppen också processledare från varumärkesbyrån Kroon och Nordlinder som hjälper dem att sammanfatta deras tankar och som driver samtalet framåt.

– Vi har börjat brett för att sedan bli mer specifika. Utifrån de här egenskaperna ska vi sedan få fram en vision och en identitet, vilka vi är i den nya organisationen. Den identiteten ska vara som en dörr, ett första steg till vad vi är, det kommer inte omfatta allt.

Denna vecka avslutas också en period av dialogmöten tänkta att samla upp stoff och idéer till arbetsgruppen. På dialogmötet i Skene finns många år av erfarenhet samlade. Flera av kvällens deltagare är infödda i rörelsen, träffade sina livspartners här och har varit medlemmar sedan innan den förra sammanslagningen 1970. Men ikväll är det framtiden som ska avhandlas.

– Jag känner mig helt säker på att vi även om 30 år kommer att säga att ”alkohol är ingen vanlig vara”, säger Jessica Rembeck.

– Jag såg ett TV-program om ungdomar som klär ut sig till rollspelsfigurer och träffas. Där ser man att det fortfarande finns ett behov av att fortsätta träffas fysiskt, säger Ingemar Hultin.

Gemenskap är ett ämne som återkommer i diskussionerna runt bordet, men ganska ofta går samtalet över i saker som varit. Lucas Nilsson jobbar för att föra tillbaka diskussionen mot framtiden.

Ida Andersson har närvarat på ett dialogmöte i Örebro men har också sett att det kommer in mycket material från andra möten.

– Det har redan kommit in en del. Men det här pågår parallellt med våra möten så vi tar in medlemmarnas feedback steg för steg. Det kan betyda att vi får ompröva det vi tänkt längs vägen.

I stort är hon inte förvånad över den respons som kommit in än så länge.

– Men jag märker att hur man ser på framtiden verkar präglas av hur det går lokalt. På ett lokalmöte kan man se väldigt positivt på framtiden, att man blir fler på lokal nivå. Det lokala påverkar synen på hela organisationen.

En annan fråga i processen är hur IOGT-NTO-rörelsen uppfattas av andra, som inte är medlemmar, och hur man vill uppfattas. Det finns många tankar om det i stugan utanför Skene. Vissa säger att de som känner till rörelsen främst är de som redan är medlemmar. Men att ha bra verksamhet är ett sätt att öka andras kännedom.

– Men de flesta som känner till oss vet att det är vi som gör midsommarfirandet på Ekelund, till exempel, säger Jonas Moberg.

Processen mot en ny identitet är lång men det går fort framåt just nu. I maj ska det finnas en skiss på vision och identitet som man planerar att presentera för medlemmarna på en serie träffar runt om i landet. I slutet av maj ska handlingarna till den nya organisationens riksmöte vara klara, och där ska också finnas ett förslag på vision, identitet och namn.

För kvällens sista diskussionsrunda ber Lucas Nilsson mötesdeltagarna att föreställa sig vilken känsla den nya rörelsen ska väcka.

– När man kommer in i föreningslokalen, när man läser debattartikeln eller hör oss intervjuade i radio, vilka ord dyker upp då?

– Stolthet, vi har slutat tro på föreningar och medlemmar. Istället för att titta på vad andra gör borde vi titta på allt bra vi själva gör, säger Björn Lanefelt utan tvekan.

Mer från Accent