Allt fler verkar överens om att det är hårdare tag och längre straff som ska lösa problemen med gängkriminalitet och dödsskjutningar. Men komplexa problem har inga enkla lösningar.
Under ett webbinariet 10 000 nya förebyggare, anordnat av Narkotikapolitiskt center, NPC, berättade Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR, om sin och förbundets oro över att allt fokus riktas mot att straffa brottslingar.
– Brottslighet är ett socialt problem som kräver betydligt bredare åtgärder för att komma till rätta med. Ensidigt fokus på rättsväsende och polis kommer inte att fungera, säger hon.
Monica Engström räknar upp de åtgärder som det talas om.
– Det är många verktyg som ska sättas in: strängare straff, slopad straffrabatt, slopad mängdrabatt, hemliga tvångsmedel och ökad kriminalisering.
Att bara satsa på ett socialt problem – kriminalitet – är inte effektivt, anser hon.
– Mer effektivt är att använda resurserna till brett förebyggande arbete. Det minskar också mänskligt lidande och utanförskap, och minskar behovet av mer ingripande insatser.
Hon är inte emot att kriminella straffas.
– Självklart behövs en effektiv polis och självklart ska kriminella sättas i fängelse, men för varje person vi fängslar står tio på kö att ta över, och rekryteringen kryper ner i åldrarna. Nu är den nere i lägre åldrar än vi trodde var möjligt.
Hon anser att det är viktigt att få kunskap om orsakssambandet och att luta sig mot den evidens som finns.
– Det finns riskfaktorer som svår familjesituation, dålig impulskontroll, aggressivitet, bristande sociala färdigheter, våld i hemmet och låg socioekonomisk standard. Sedan finns det friskfaktorer som goda uppväxtvillkor, god hälsa och möjlighet att klara skolan. Att sätta in stöd och hjälp tidigt ökar förutsättningarna att lyckas.
Hon menar att socialtjänsten allt för länge fått lägga fokus på akuta och individinriktade åtgärder.
– Det är ofta projektbaserade insatser i stället för att få möjlighet att satsa på sådant som genomsyrar den dagliga verksamheten.
Monica Engström anser att en rad åtgärder som behöver vidtas.
– Man behöver erbjuda stöd och hjälp på enklare sätt än idag. Tillgängligheten och tilliten behöver öka och trösklarna sänkas. De förebyggande insatserna måste bli en del av den ordinarie verksamheten – på alla nivåer.
Inna Feldman är docent i hälsoekonomi och en av författarna till rapporten Är samverkan för bättre folkhälsa lönsamt? Forskarna har beräknat hur mycket stat, region och kommun tjänat på den satsning på förebyggande arbete som Norrtälje kommun gjort.
– Vi måste ändra vår syn från att se förebyggande arbete som en kostnad till att se det som en investering som görs för att minska framtida kostnader, säger hon.
Hon menar att lokalt folkhälsoarbete ofta är komplext och involverar många olika aspekter.
– Riskfaktorer är till cirka 30 procent genetiska, och 40 procent är påverkbara hälsobeteenden. Av de påverkbara utgör hälsobeteenden cirka 60 procent. Ändå är det bara en procent av skattemedlen som går till att förändra dem. Vi måste fundera mer över hur vi använder våra skattepengar. Det är ekonomiskt lönsamt att satsa på att förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Norrtälje kommun, vars satsning Trygg i Norrtälje kommun, som Inna Feldman och henens kollegor räknat på, har till exempel sparat 28 miljoner kronor på tio år bara genom minskat antal brott vid skolavslutningen. Dessutom har kommunen sparat in över 5 miljoner per år i minskat narkotikabruk.
– Medan andelen som provat narkotika ökat i hela riket har den minskat i Norrtälje. Tobaksbruket har minskat överallt, men mer i Norrtälje.
Även alkoholkonsumtionen bland gymnasieelever har minskat.
– Bland dem som går andra året på gymnasiet har den minskat med 3 procent, men bland grupper med låg socioekonomisk statur har den minskat 15 procent. De har alltså lyckats nå grupper som annars är svåra att nå.
Det är kommunens satsning som gett resultat, men staten och regionen har tjänat mest.
– Kommunen har sparat ungefär 1,4 miljoner varje år, men regionen och staten har sparat ungefär 4,2 miljoner per år tack vare kommunens satsning. Det handlar om att regioner och staten står för den mest kostsamma vården. Men så kan man inte tänka. Vi måste göra detta tillsammans.
Enligt Inna Feldman är alla vinnare.
– Friskare invånare genererar tillväxt och ökade skatteintäkter. Och en säker miljö lockar människor att flytta till kommunen.