Förebyggande

Halverat stöd till förebyggande insatser

De flesta är eniga om att det är effektivare att förebygga än att ta hand om konsekvenserna. Ändå krymper insatserna.

Håkan Fransson, drogförebyggare i Öckerö kommun, en kommun som består av tio öar i Göteborgs norra skärgård. Men han arbetar inte bara där. Genom Öckerömetoden, som han tagit fram för att minska alkoholkonsumtionen bland unga, anlitas han och kollegan Christine Hummelblad idag av 20 kommuner.

– I fem kommuner gör vi allt, drogvaneundersökningar, föräldramöten, och träffar elever. Sedan har vi ytterligare ett femtontal kommuner som vi bara hjälper med drogvaneundersökningar, säger han.

De senaste åren har resurserna och viljan att satsa på ANDTS-förebyggande arbete minskat enligt honom. Han är frustrerad:

– Det känns inte som vi har samma stöd längre. Det känns lite slitsamt när inte anslagen ökar.

Det han syftar på är att regeringens budgetar för ”åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning samt spel”, som, trots en rejäl ökning för 2023 ändå är knappt hälften av budgeten för 2013. Resurserna har alltså mer än halverats. Var den extra tilldelningen för i år kommer att hamna återstår att se.

”Jag känner inte att några delar visionen att utrota ungdomsfylleriet.”

Håkan Fransson

Håkan Fransson är frustrerad.

– Det känns som vi har tappat ambitionen. Jag känner inte att några delar visionen att utrota ungdomsfylleriet. Man har slagit sig till ro med situationen. Det kanske man inte säger, men det är inte så många fler än vi som pratar visioner. Det känns ganska ensamt. Inte heller nykterhetsrörelsen ser jag till i det lokalt förebyggande arbetet. Samma sak med narkotikapolitiken. Vi bevakar och försöker behålla status quo. 

Han tycker även att engagemanget i kommunerna avtagit.

– Alkoholfrågan och tobaksfrågan är helt döda. Det känns som att risken är stor att drogförebyggare får gå över och arbeta brottsförebyggande. Vid millennieskiftet, när drickandet var mer utbrett, var det förstås lättare att få pengar till förebyggande åtgärder, men det kommer hela tiden nya elever. Jobbet blir ju aldrig färdigt.

”Det som stör mig mest är att kommunerna inte får det stöd de behöver.”

Håkan Fransson

Håkan Fransson säger att han är glad att socialministern signalerat att han står fast vid den restriktiva politiken, men är i övrigt besviken på statens insatser.

– Statsmakterna tar inte alkoholfrågan på allvar. Det som stör mig mest är att kommunerna inte får det stöd de behöver. Vi som är verksamma i flera kommuner ser ett tydligt mönster.

Och det verkar som observationerna är riktiga. I en rapport konstaterar Folkhälsomyndigheten att ”Den totala arbetstiden för att samordna och planera ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) minskade dock kontinuerligt under perioden 2012–2021 från 139 till 78 årsarbetskrafter.” Det är en minskning med 44 procent. 

Håkan Fransson anser att någon måste få ansvar för det förebyggande arbetet på nationell nivå.

– Jag skulle verkligen önska att Stad fick bli ett nationellt kunskapscentrum som utvecklar och förvaltar förebyggande metoder. Länsstyrelserna gör vad de kan och är nog de som gör mest nytta, men de fixar det inte, och Folkhälsomyndigheten gör det verkligen inte.

Själva försöker han och Christine Hummelblad dra sitt strå till stacken.

– Vi har diggifika för dem som jobbar med förebyggande verksamhet i de tjugo kommunerna vi jobbar i, samt för intresserade folkhälsovetare, drogförebyggare, och socialassistenter runt om i landet. 

De är inte ensamma.

– Det finns klippor runt om i landet, som Elin Sylvan, utredare med fokus på ANDTS-prevention på Socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon gör sammanställningar som hon delar med sig av till oss andra. Men det är inte rimligt att det ska hänga på eldsjälar. Det måste finnas ett nationellt ansvar. Om STAD skulle få det uppdraget skulle vi få mycket bättre förutsättningar.

”Vi ser en ökad tolerans hos föräldrar. Om föräldrar slappar till brukar det så småningom märkas.” 

Håkan Fransson

Det är inte bara minskade resurser som oroar. Håkan Fransson tycker även att föräldrars attityder börjar förändras.

– Vi ser en ökad tolerans hos föräldrar. Om föräldrar slappar till brukar det märkas. Kanske inte första året, men så småningom. 

Håkan Fransson tror att det hänger ihop med föräldrarnas egen alkoholkonsumtion.

– De som är tonårsföräldrar idag var tonåringar i slutet av 90-talet då det dracks mer. De jämför med hur det var när de själva var unga och tycker att det inte är så farligt. De som var tonåringar på 80-talet drack mindre, och det gjorde deras barn också. Det är som en vågrörelse. De som är nyktra som tonåringar får själva nyktra barn.

Om attityden tidigare var att unga självklart inte ska dricka alls så upplever Håkan Fransson att det inte är så längre.

– När vi säger att elever i åttan inte ska dricka alls, så är föräldrarna nöjda med att ungdomarna inte dricker mer än de gör. 

En förskjutning har också skett mellan kvinnor och män.

– När jag började jobba med det här för tjugo år sedan fick jag alltid mammorna med mig. Pappor kunde däremot säga ”Hö hö, låt grabben ta en öl.” Idag är det mammor som opponerar sig och skriver på sociala medier att vi ska låta barnen vara i fred och ha lite kul. 

”Idag skriver mammor på sociala medier att vi ska låta barnen vara i fred och ha lite kul.” 

Håkan Fransson

Och kanske hänger det också ihop med egna erfarenheter. Sedan mitten av 90-talet är det något fler flickor än pojkar som är alkoholkonsumenter. Och det är en skillnad som ökat.

Flickor i nian dricker sig också berusade lika ofta som pojkar och de dricker lika mycket som pojkarna.

– När man jobbar med föräldrar så minskar drickandet först bland pojkarna. Flickorna kommer sedan efter. Det märks också först på sjuorna. Det är svårt att få dem som börjat dricka att sluta. Först ser vi att antalet som inte druckit alls ökat, sist påverkas narkotikabruket. Det går från det enkla till det svåra. Sista gruppen når vi inte alls med våra metoder.

Det gör det svårare att se några resultat idag jämför med för tjugo år sedan.

– Då, när 80 procent av eleverna var alkoholkonsumenter, var de första 60 procenten lätta. I dag när andelen alkoholkonsumenter är runt 40 procent är det betydligt svårare.

Mer från Accent