Förebyggande

FOHM:s budskap: ”Satsa förebyggande”

Allt färre timmar läggs på förebyggande arbete i kommunerna. Det visar Folkhälsomyndighetens rapport.

Att skära ner på det drogförebyggande arbetet kan bli kostsamt enligt Folkhälsomyndigheten, FOHM. För alkohol och narkotika kostar samhället enorma summor varje år. Än värre blir det om även tobak, dopning och spel om pengar räknas in. Förutom direkta utgifter i form av vård och behandling, polisinsatser och kriminalvård, finns kostnader i form av produktionsbortfall och försämrad livskvalitet för såväl direkt som indirekt drabbade.

Trots att kostnaderna för att ta hand om konsekvenserna är enorma, dras svångremmen åt allt hårdare kring de förebyggande insatserna. Något som allt fler vittnar om och som bekräftas av Folkhälsomyndighetens rapport: Den svenska narkotikasituationen 2022.

Joakim Strandberg, chef för enheten för drogprevention på Folkhälsomyndigheten kan inte säga vad minskningen beror på.

– Det är svårt att säga. Jag tycker ändå att politiken haft en hög ambitionsnivå och att de här frågorna ofta nämns som viktiga, åtminstone på nationell nivå. Men att det skett en minskning av anslag under de senaste åren påverkar såklart hur mycket resurser som aktörer på olika nivåer kan lägga på dessa områden. 

Av rapporten framgår att ”Den sammanräknade arbetstiden för att samordna och planera ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) minskade stadigt under perioden 2012–2021, från 139 till 78 årsarbetskrafter. Genomsnittstiden minskade också under perioden men har legat stabilt kring 0,2 årsarbetskrafter (motsvarar 20 procent av en arbetsvecka) under de senaste fem åren.”

Joakim Strandberg påpekar att det inte ser likadant ut överallt.

– Det är inte helt enkelt att få reda på hur mycket pengar som läggs på förebyggande arbete, men helt klar skiljer det sig åt, både mellan kommuner och mellan regioner hur mycket tid och pengar man lägger. Nu är det också många andra områden som ökar och kräver resurser, som psykisk ohälsa och brottslighet.

Han ser en risk med att samhället gärna fokuserar på ett problem i taget.

– Vi skulle vilja se ett bredare perspektiv, att man ser det som en helhet. Att se till att alla klarar skolan är till exempel en viktig förebyggande insats. Det brottsförebyggande har ju fått mer fokus på senare tid, men från vår sida har vi framhållit vikten att förebygga på alla områden.

Besparingar på det förebyggande området anser Joakim Strandberg motverkar sitt syfte.

– Det går mycket resurser till reaktiva åtgärder, men det vore bättre att lägga mer på förebyggande. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel kostar samhället väldigt mycket. Därför är det jätteviktigt att visa på vilka vinster man kan göra genom att förebygga. Vi som arbetar med frågan är ju redan övertygade, men det gäller att övertyga politiker också, säger Joakim Strandberg.

I stället för att minska riskerar utgifterna i slutänden att öka om man sparar på förebyggande insatser.

– I förlängningen kan det bli så att fler hamnar i beroende. Det påverkar samhällskostnaderna som blir större än nödvändigt. Det är inte bara materiella kostnader, utan även mänskligt lidande.

För att övertyga beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och regioner att satsa på förebyggande verksamhet krävs evidens.

– Vi måste fortsätta att ta fram bra och relevant kunskap, inte bara på nationell nivå, för att försöka motivera till ökat stöd för det förebyggande. Hur vi och andra kommunicerar spelar stor roll.

Joakim Strandberg tror inte att lösningen är att gå tillbaka till den struktur som fanns tidigare, då Folkhälsomyndighetens föregångare, Folkhälsoinstitutet, hade ett större ansvar för det förebyggande arbetet. 

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete med Länsstyrelserna och andra aktörer, men vi måste fortsätta, och utveckla samarbetet. Vi skulle gärna se att vi fick ett utökat uppdrag för att följa upp och utvärdera både arbetssätt och metoder. 

För att tillgodose behovet av en central aktör som utvecklar och förvaltar preventiva metoder, som ett kompetenscentrum, har FOHM lagt ett förslag till regeringen.

– Vi har lagt fram förslag på hur man genom en pilotverksamhet skulle kunna se hur samordningen av nationell förvaltning av ANDTS-metoder skulle kunna utformas, något som efterfrågats av många aktörer.

I förslaget presenterar Folkhälsomyndigheten idén att uppdraget ska delas mellan flera aktörer:  ”Folkhälsomyndigheten föreslår att under en period på tre år ge ett urval av organisationer i uppdrag att utveckla, samordna och förvalta ett urval av metoder. Under pilotperioden ska kriterierna utvecklas och sedan ska erfarenheterna som görs användas för ett långsiktigt beslut om nationell förvaltning av ANDTS- metoder. ”

Metoderna som kan komma ifråga bör vara i olika utvecklingsfaser; antingen utvärderade eller spridda och implementerade, eller inte utvärderade, men bygga på komponenter som har stöd i forskningen.

Efter provperioden utesluter inte Folkhälsomyndigheten att förvaltningen kan landa hos en och samma organisation: ”Resultaten kan bli att piloterna om samordning permanentas, med eventuell justering, att endast en organisation får samordningsansvaret eller att man hittar andra lösningar på efterfrågan.”

Mer från Accent