Frilansskribenten Sara Heine har skrivit rapporten Att förebygga narkotikaproblem: Tidig upptäckt – tidiga insatser, som gavs ut i våras av Narkotikapolitiskt center, NPC. Inför arbetet med rapporten intervjuade hon ett 30-tal nyckelpersoner.
– Det som slog mig var att de har en så gemensam bild av vilka utmaningarna är och vad som bör göras, trots att de har olika befattningar, är från olika delar av landet och har kommit olika långt i det förebyggande arbetet på hemmaplan, säger hon.
Något annat som slog henne är att de kommuner som kommit en bit på väg har hittat liknande lösningar.
– I de kommuner där det fungerar bra finns en politisk förståelse för att arbetet måste ske brett, flera förvaltningar måste ingå. Och någon måste ha ansvaret för samordningen och kalla till möten. Men det fungerar inte att någon får fem procent av sin tjänst som samordnare, som det faktiskt ser ut i vissa kommuner. Så lite tid hinner man inte göra något på.
Vanligen ingår skola, socialtjänst, fritidsförvaltning och polis i samarbetet.
– Helst vill man ha med vården också, även om det kan vara svårt eftersom de har en annan huvudman.
”Ad hoc-insatser fungerar inte. Man måste arbeta systematiskt under längre tid.”
Sara Heine
Arbetet måste också vara långsiktigt.
– Ad hoc-insatser fungerar inte. Man måste arbeta systematiskt tillsammans under längre tid.
Sara Heine anser att det måste finnas en tydlig struktur i arbetet.
– I allt för många kommuner hänger det på enskilda individers engagemang. Byter man personal så faller allt. Därför behövs struktur och krav på hur arbetet ska genomföras. När det uppstår incidenter ska det finnas snabba vägar att nå varandra på.
Att man arbetar gemensamt betyder inte att alla ska göra allt.
– Men alla ska ha en gemensam bild av vad som ska göras och veta vem som ska göra vad. De måste ha tilltro till varandra, stötta varandra och inte jobba i stuprör.
En annan fallgrop är om de inblandade saknar en gemensam lägesbild och gemensamma mål. Sedan behöver arbetet utvärderas för att man ska veta om det ger resultat.
– Många kommuner vittnar om behovet av att utvärdera sina insatser löpande och följa utvecklingen av ungas konsumtion. Annars riskerar de att famla i blindo. Även CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har jobbat mycket med att ta fram instrument som kommunerna kan använda för att utvärdera.
”Det är en sak att mötas och sätta målen, men det ska ju genomföras också.”
Sara Heine
Även om samverkan är central för att lyckas är samverkan inte detsamma som insatsen.
– Det är en sak att mötas och sätta målen, men det ska ju genomföras också.
Polisen får beröm av Sara Heine.
– Polisen är bra på att upptäcka tidigt. Polisen är en av de samhällsaktörer som står för flest orosanmälningar till socialtjänsten. Men steget mellan tidig upptäckt och tidiga insatser kan vara långt.
Hon tycker att de modeller där polisen arbetar tätt tillsammans med andra fungerar bäst. Särskilt framhåller hon det numera nedlagda Maria ungdom motiverande interventioner, Mumin, ett samarbete mellan polis, socialtjänst och sjukvård. Vid polisingripandet kördes den omhändertagna till Maria ungdom där samtal och behandlingskontrakt erbjöds direkt i anslutning till gripandet.
”Det är viktigt att få till en insats väldigt snabbt.”
Sara Heine
– Det är viktigt att få till en insats väldigt snabbt. Det skapar oro när barnet kommer hem med polis. Det finns föräldrar som tror att de ska förlora vårdnaden om barnen. Motivationen till förändring är ofta hög i den situationen. Då är det viktigt att det finns lågtröskelmottagningar dit man kan få komma direkt, gärna med möjlighet för unga att få komma dit utan att föräldrar får veta det.
Positiva exempel på myndighetsöverskridande samarbete finns på flera orter. Sara Heine nämner Uppsala, som har en socialsekreterare i polishuset. Syftet är att kunna inleda samtal och starta en process direkt efter att en ung person tagits av polis.
Ett annat exempel är Umeå som 2021 fick priset Årets förebyggande kommun av CAN. De satsar stort på att inga områden ska klassas som utsatta. De har en stor och aktiv fältgrupp och ett väl utvecklat samarbete med grund- och gymnasieskolan. Där finns också Ingången alkohol- och drogrådgivning, en öppenvårdsinsats som för stödsamtal med barn och föräldrar utan biståndsbeslut.
Sedan 2021 finns också Preventiva enheten, en verksamhet inom socialtjänsten för att hålla ihop arbetet från förebyggande arbete till tidig insats. I enheten ingår Drogbehandlarna, en specialistverksamhet för unga mellan 12 och 22 år och deras anhöriga.
”En utvärdering visar att satsningen tjänat flera miljoner per år åt kommunen.”
Sara Heine
Och så flaggskeppet Norrtälje, som två gånger utsetts till Årets förebyggande kommun och som med sin långsiktiga satsning Trygg i Norrtälje kommun, Tink, minskat både narkotikaanvändning och brott. Avdelningen samordnar, leder och utvecklar det övergripande trygghetsarbetet i alla kommunala verksamheter, tillsammans med andra aktörer, som polisen och det lokala näringslivet. De har också regelbundna möten med samtliga rektorer, även friskolornas.
– Det är roligt att det också lönar sig ekonomiskt. En utvärdering som Uppsala universitet gjort på uppdrag av Länsstyrelsen visar att satsningen tjänat flera miljoner per år åt kommunen.
Enligt utvärderingen har Norrtälje kommun på tio år sparat mellan 16 och 28 miljoner kronor på färre våldsbrott vid skolavslutningarna. Kommunen har dessutom årligen sparat 5,7 miljoner på minskat narkotikabruk. På fem år har samhället sparat 21 miljoner på minskat riskbruk av alkohol bland vuxna, varav kommunen sparat 10.
Var brister det oftast?
– Jag skulle säga att har man inte politiker som förstår att man måste arbeta långsiktigt och brett, utan tror att problemen kan lösas med tillfälliga insatser, eller att ingen får ansvaret för att samverkan fungerar, då blir det inget resultat, säger Sara Heine