För tio år sedan infördes rökstopp inför operationer på flera sjukhus i Sverige. Redan då diskuterades liknande riktlinjer för personer som högkonsumerar alkohol. Dock släpptes frågan med hänvisning till otillräcklig evidens.
Hösten 2016 rapporterade Accent att Akademiska sjukhuset i Uppsala blev först i Sverige med att införa allmänna alkoholstopp 4–6 veckor innan planerad operation. Liknande satsningar har sedan dess gjorts i Östergötland, vid Skånes universitetssjukhus och Visby lasarett. Och flera har följt efter.
Alkoholstopp minskar riskerna för komplikationer som ökad blödnings- och infektionsrisk, belastning på hjärta och kärl, med bland annat förhöjt blodtryck, hjärtrytmrubbning och hjärtsvikt, samt stressbelastning med förhöjd adrenalinkoncentration. Efter fyra–åtta veckor utan alkohol har kroppen återställts och de ökade riskerna försvunnit eller åtminstone minskat betydligt. Våren 2018 gick svenska läkare samman och uppmanade till alkostopp.
En som varit drivande i frågan, och som ligger bakom flera av studierna, är Hanne Tønnesen, professor i klinisk alkoholforskning, Lunds universitet. Hon är mycket positiv till att vetenskapen bidragit till förändring.
– Detta är jättebra! Att våga prata om alkohol med patienter i dessa sammanhang är ett stort steg, säger hon, och hoppas nu att fler svenska sjukhus följer i samma spår.
Hanne Tønnesen, som är dansk, menar att man kan prata mer öppet om alkoholkonsumtion i Danmark, och att det därför sedan tio år tillbaks finns en rekommendation på danska sjukhus om ett alkoholstopp inför operationer för riskkonsumenter.
– Att Sverige inte har följt efter tidigare är superintressant. Alla läkare och forskare har känt till att risken finns där, ändå är det inte alla sjukhus som implementerar ett alkoholstopp. Det börjar äntligen förändras och just nu händer det en hel del. Informationen börjar spridas både på möten och konferenser för kirurger, säger hon.
Hanne Tønnesen säger att hon inte vet varför ämnet är svårare att hantera i Sverige, men tar upp en studie i region Skåne från 2014 som visade att det inte var patienterna som hade svårt att tala om alkohol. Det var snarare personalen som hade svårt att samtala om ämnet.
Ett alkoholstopp inför operationer gäller i första hand patienter med ett så kallat riskbruk av alkohol. Med det menas en konsumtion över två standardglas per dag, vilket studier har visat fördubblar risken för postoperativa komplikationer. Men om personerna slutar dricka alkohol inför en operation halverades risken för komplikationer.
– Det ger ingen effekt om man endast minskar sin alkoholkonsumtion. Dricker man mer än två glas per dag i genomsnitt måste man sluta helt i minst fyra veckor. Det handlar inte om något moraliskt, utan patientsäkerhet, att du ska ta en paus om du vill klara dig bättre efter en operation, säger Hanne Tønnesen.
Hon konstaterar även att det inte räcker att säga till patienterna att sluta dricka, sjukhusen måste också kunna bistå med stöd för att personerna ska kunna sluta dricka inför operationen, som det till exempel görs på Hälsoenheten i Region Skåne.
Om en person dricker på ett riskfyllt sätt försvagas immunförsvaret och därmed risken för infektioner, något som inte är optimalt inför en operation. Dessutom påverkas hjärtats pumpfunktion, stressnivån och risken för infektioner och blödningar ökar, sårläkningen försämras – dessutom finns en förhöjd risk för dödsfall efter operationen, säger Hanne Tønnesen.
– Den ökade risken är på samma nivå som om man skulle ha en svår hjärtsjukdom. Att sluta dricka inför en operation leder inte bara till små förbättringar, utan det är verkligen något som har betydelse.