Berusningsdrickande definieras som en hög och snabb konsumtion av alkohol, motsvarande en flaska vin på två timmar. I promille mätt 0,8 promille och uppåt.
– Vi underskattar omfattningen av det här. Berusningsdrickande är centralt och det står för tre fjärdedelar av alla skador som är alkoholrelaterade, säger Sven Andreasson, professor emeritus i socialmedicin på KI samt en av författarna till den årliga rapporten Berusningsdrickande, som presenterades den 4 mars.

Berusningsdrickandet är alltså ett betydligt större problem än måttligt drickande. Det gäller både för den som dricker och för samhället i stort. Enligt beräkningar från forskare kostar berusningsdrickandet i Sverige 103 miljarder kronor per år. För den som dricker på det här intensiva sättet väntar också en rad kroniska effekter. Det kan handla om ångest, psykisk sjukdom och beroende till exempel. Även risken för cancer ökar. En extra allvarlig risk som Sven Andreasson lyfter fram är tidig demens.
– Det finns ett samband mellan alkoholförgiftning i ungdomen och tidig demens. Det blir som en hästspark mot centrala nervsystemet med konsekvenser man får bära hela livet. Den unga hjärnan är känslig och att dricka mycket som ung stör hjärnans uppbyggnadsarbete.
En som möter unga där drickandet har spårat ur är Hanna Brännström, enhetschef på Maria Ungdom, som också deltog vid presentationen av rapporten. Att risken för demens senare i livet ökar om man dricker mycket som ung, är kunskap som hon kan använda i sitt jobb.
– Vi märker att de alkoholrelaterade besöken hos oss ökar och ökningen är störst bland tjejer. Många dricker för att de inte mår bra. Lyckas vi behandla det så kan det påverka mycket.

Movendi Sverige är en av de organisationer från civilsamhället som finansierar rapporten om berusningsdrickande. Kristina Sperkova tycker att andelen berusningsdrickande av den totala alkoholkonsumtionen måste påverka förhållningssättet.
– Då är en sån sak som att slopa matkravet på krogen verkligen inte något som minskar berusningsalkoholbruk. Och om hälften av alkoholindustrins inkomster kommer från den här konsumtionen kan det inte vara sant att de bryr sig om den måttliga konsumtionen som de ofta säger.
Är det viktigare att försöka påverka berusningsdrickandet än det måttliga drickandet?
– Som forskarna lyfter fram i rapporten är det viktigaste att ha bra alkoholpolitiska åtgärder som minskar konsumtionen totalt. För det minskar också berusningskonsumtionen. Att titta på marknadsföringen, värna Systembolaget och minska tillgängligheten. Det förändrar också normer kring alkohol.
Emil Juslin, politisk chef på Movendi Sverige, lyfter också fram att offensiv marknadsföring och influencersamarbeten måste bekämpas om man vill komma åt ungas alkoholkonsumtion.
– Många har nog firat att ungas drickande minskar. Men rapporten visar att unga kvinnors berusningsdrickande ökar. Det behöver man titta mer på. En förklaring skulle kunna vara att industrin lyckas med sin marknadsföring till den här gruppen.