Efter att talibanerna förbjöd odling av opiumvallmo i Afghanistan för två år sedan har bristen på heroin börjat märkas av i Sverige, enligt polisen. Det yttrar sig i femdubblade priser och en ökad användning av syntetiska opioider som leder till överdoser och dödsfall.
– Det blir alltid väldigt dramatiska följder när det sker sådana här stora skiften på narkotikamarknaden, säger Lennart Karlsson, ordförande för Svenska narkotikapolisföreningen.
När Talibanerna tog över makten i Afghanistan 2022 införde de ett förbud mot odling av opiumvallmo. Eftersom landet förser cirka 80 procent av världsmarknaden med opium, innebär det att större delen av produktionen i världen stoppats.
Nu vittnar polisen om en kraftig prisökning av heroin på svenska narkotikamarknaden, enligt Lennart Karlsson. Den vanliga gatuförsäljningsdosen på 0,2 gram som för några år sedan kostade mellan 150-200 kronor kostar idag mellan 800-1000 kronor.
– Det är en ganska tydlig indikation på att det är brist på heroin. Här gäller simpla marknadsekonomiska förutsättningar: när priserna går upp betyder det att det börjar finnas mindre av den varan. Det här började redan i somras.
Parallellt har polisen sett en ökad användning av den syntetiska opioiden metonitazen, som hör till klassen nitazener och är narkotikaklassad i Sverige. Nitazener påminner om den syntetiska opioiden fentanyl och kan vara upp till 1000 gånger starkare än morfin och mycket beroendeframkallande.
– Även ökningen av syntetiska opioider kan ses som en indikator på att heroinet är på väg att sina. Särskilt oroande är att tabletterna säljs i falska förpackningar där de marknadsförs som oxymorfon eller oxykodon, fast de är betydligt starkare vilket ökar risken för överdosering, säger Lennart Karlsson.
Polisen gick nyligen ut och varnade för de falska förpackningarna. Sedan början av förra året har metonitazen orsakat närmare 40 dödliga överdoser i Sverige. En så stor ökning av dödsfall för en ny substansgrupp har polisen inte sett sedan fentanylepidemin 2015–2018. Utöver de närmare 40 dödsfallen pågår flera dödsfallsutredningar hos Rättsmedicinalverket där man hittat nitazener i blodet hos den avlidne.
Enligt Lennart Karlsson pågår just nu ett skifte på narkotikamarknaden, vilket riskerar att resultera i överdoser och dödsfall.
– De senaste 30-40 åren har heroinet varit ett etablerat missbrukspreparat i Sverige. De som använder det har en grundkunskap i hur det fungerar. Det kommer ta tid innan de förstår hur substansen de byter ut det mot fungerar.
Ett motsvarande skifte skedde 2010, när heroinet hade varit borta länge och opioidberoende använde subutex, säger han.
– När heroinet kom tillbaka var kunskapen kring användandet låg och medförde överdoser och dödsfall.
Utfasningen av heroin börjar även synas i Tullverkets statistik över beslag. Enligt Jenny Åberg, sakkunnig och kemist på Tullverket, tar det ett år från det att heroinet skördas tills det når Europa och ytterligare en tid innan det når Sverige. Utifrån det har underrättelseavdelningen på Tullverket bedömt att effekterna av förbudet i Afghanistan kommer att nå den svenska marknaden mellan 2024-2025.
Jämför man mängden heroin som beslagtagits hittills i år jämfört med föregående två år syns en markant nedgång. Förra året beslagtogs nära tolv kilo, och året innan runt åtta kilo. Fram till oktober i år har inte ens ett kilo heroin beslagtagits i Sverige.
– Året är inte slut än, ibland gör vi ett fåtal stora beslag. Men det ser ut som det kommer att bli en stor nedgång under 2024, säger Jenny Åberg.
Om det hänger ihop med minskad tillgång på heroin är svårt att säga, menar hon.
– Det skulle kunna vara det men det är ingenting vi kan säga säkert. Våra beslag påverkas även av andra faktorer, som prioriteringar eller om vi har tur och träffar på stora beslag.
Enligt EU:s narkotikamyndighet, EUDA, är det för tidigt att säga hur Talibanernas förbud påverkar herointillgången på den europeiska marknaden. Det finns fortfarande stora mängder opium lagrade i Afghanistan som når Europa, enligt Teodora Groshkova, analytiker på EUDA.
– Lagren i Afghanistan och det höga värdet på den europeiska marknaden gör leveranserna relativt motståndskraftiga, åtminstone på kort sikt, säger hon.
Däremot har man upptäckt att heroinet blandas ut med nitazener i flera europeiska länder. I Storbritannien till exempel har heroinets renhet minskat och priset på heroin fördubblats sedan 2019. I Estland och Lettland skedde en kraftig ökning av dödsfall relaterade till nitazener under förra året; nästan 100 personer dog, enligt EUDA.
– Den senaste tidens uppkomst av nitazener är oroväckande. Även länder som Frankrike har drabbats av flera överdoser och på Irland såldes nitazener felaktigt som heroin, vilket resulterade i flera överdoser, säger databasansvarig på EUDA, Gregorio Planchuelo.
Nyligen uppmanade EUDA:s verkställande direktör, Alexis Goosdeel, medlemsländerna att enas mot det växande hotet från syntetiska opioider, och pekade på ett akut behov av samordnade åtgärder. Kombinationen av den stoppade herointillförseln från Afghanistan och den ökade tillgången på farliga syntetiska opioider som nitazener ”skapar förutsättningar för en perfekt storm”, sa Goosdeel.