De senaste 25 åren har ungdomsdrickandet minskat rejält. Även om minskningen planat ut syns ingen ökning heller. Ofta hör man folk (vuxna) kommentera att orsaken skulle vara att ungdomar i dag använder narkotika i stället.
– Det är den ständiga diskussionen och den första frågan man får när man är ute och pratar om unga och alkohol. Det var därför vi kände att vi behövde göra den här studien, även om vi egentligen redan hade svaret. Tittar man på trenddata så finns det nämligen ingen ökning av narkotikaanvändningen under den här perioden, säger Peter Larm, lektor och forskare på institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
I den nya studien har Peter Larm och hans kollegor gått igenom resultaten från en västmanländsk undersökning som görs vartannat annat år på samtliga ungdomar i årskurs nio och andra året på gymnasiet.
– Vi har tittat på åren 1995–2020 och ser att de som inte dricker alls väldigt sällan använder andra droger. I nian är det mellan 1,1 och 2,2 procent av de som inte dricker som har använt narkotika. I gymnasiet ser det ungefär likadant ut, mellan 1,3 och 3,3 procent. Det är en försvinnande liten andel.
Egentligen räcker de siffrorna för att motbevisa påståendet att unga skulle ersätta alkohol med narkotika.
– Men vi ville också se om det var någon skillnad i erfarenhet av andra droger bland dem som dricker alkohol, säger Peter Larm.
De delade upp ungdomarna efter hur mycket de uppgivit att de dricker.
– Vi delade in dem i tre grupper: de som dricker lite, de som är riskkonsumenter och så en mellangrupp. Då ser man att de som dricker mest också är de som använder andra droger mest.
Åren 2004 till 2017 varierade andelen som använt narkotika i mellangruppen mellan 6,1 och 10,4 procent i nian och mellan 9,3 och 12,5 procent för gymnasieeleverna.
För gruppen riskkonsumenter varierade det i stället mellan 30,4 och 38,1 procent i nian och mellan 29 och 33,8 procent i gymnasiet. En alarmerande hög andel.
De som inte dricker använder inte heller tobak i någon större utsträckning.
– För rökning har vi data för hela perioden 1995 till 2020 och bland de niondeklassare som inte dricker alkohol varierade andelen rökare mellan 1 procent och 4,1 procent, och för gymnasieleverna mellan 2,2 och 6,5 procent. Snusning var i paritet med rökning.
Forskarnas slutsats är att de som inte dricker varken ersatt alkohol med narkotika, rökning eller snusande.
– För oss är det ytterligare en konfirmering på att den största gruppen ungdomar är väldigt skötsam. Även ungdomskriminaliteten har gått ner. Det enda som är negativt är väl att den psykiska ohälsan ökar och att fler snusar.
Ju längre man kan skjuta upp alkoholdebuten desto bättre, anser Peter Larm.
– Det verkar som att ju mer vi försenar debuten desto mindre dricker de senare i livet. Det har vi sett i tidigare studier. Det verkar också få som effekt att de även använder mindre av andra substanser.
Varför tror du att det är så svårt för vuxna att acceptera att unga inte berusar sig på samma sätt som de själva gjorde när de var unga?
– Det finns en bild av tonåren som en period som är ganska vild då man ska bryta sig loss från sina föräldrar. Den bilden sitter ganska djupt. Men idag kan tonåringar vara bästa vänner med sina föräldrar. Det hände inte tidigare. Mycket har förändrats. Jag tror också att tonåringar idag har större förståelse för individualitet och lättare accepterar andras val. Pressen att dricka finns inte på samma sätt idag. Sedan får man väl se hur länge det håller i sig. Pendeln brukar ju svänga.