Kokain

Kokain tar sig till den svenska marknaden genom “drop off”

Kokain värt miljonbelopp dumpas i Öresund för att senare hämtas upp. När tullen stärker arbetet i hamnarna hittar smugglare nya vägar.

Vågorna gick höga utanför Nyhamnsläge strax norr om Höganäs en kväll för fem år sedan. Två män fastnade med en liten motorbåt nära stranden. Propellern hade tagit skada när de efter stort besvär kom loss. Sjöräddningen ryckte ut för att undsätta de båda männen som fått motorhaveri. Händelsen rapporterades till Kustbevakningen. Situationen verkade märklig, tyckte Sjöräddningen. 

Två dagar senare är en man på hundpromenad längs stranden vid Nyhamnsläge när han får syn på en svart sportväska och en sopsäck som spolats upp på stranden. Sopsäcken innehöll även den en svart sportväska. Mannen lämnade ett tips om fyndet av väskorna, som visade sig innehålla närmare 70 kilo kokain.

Tullen kopplade ihop de två händelserna och beslutade att avlyssna en av männens telefoner. Han talade där om kokain för 40 miljoner kronor, vilket då motsvarade ungefär 100 kilo, som låg och flöt i vattnet. I telefonsamtalet nämndes också att en fartygskapten skulle ha slängt i narkotikan.

– Vi avlyssnade en av de misstänktas telefoner. Där var det uppenbart vad som hade skett. De letade efter det som flutit i land i Nyhamnsläge, säger Felicia Lindén vid tullkriminalen som utredde fallet.

Hovrätten dömde männen i båten till 6 respektive 10 år i fängelse för försök till synnerligen grovt narkotikabrott (i den längre domen ingick även andra åtalspunkter). En medhjälpare dömdes till 3 års fängelse.

– Vi kunde inte fastslå från vilket fartyg kokainet kommit. Strax under 70 kilo hittades, men det pratades om 100 kilo i samtalen. Antagligen har resten försvunnit på något sätt, säger Felicia Lindén.

Det här är det första kända fallet med så kallad drop off i svenskt vatten. Smuggling genom drop off innebär att droger, oftast kokain, kastas i havet från ett förbipasserande fartyg för att därefter tas upp och föras i land med en mindre båt. Metoden innebär att tullkontroller i hamnen kan undvikas.

– Det mesta av kokainet kommer in via containrar från Sydamerika. Men att droppa det i havet verkar vara en vanligare metod än man skulle kunna tro, säger Niklas Delin vid Tullverket syd.

Solen skiner på en klarblå himmel över Klagshamns småbåtshamn strax utanför Malmö. Nästan ingen vind. I hamnen är aktiviteten febril. Många är sysselsatta med att se över sina båtar inför den kommande säsongen. Sikten ute i Öresund är perfekt och därför lär ingen droppa droger i havet idag, påpekar Niklas Delin. Det vore svårt att undgå upptäckt.

Att släppa droger från fartyg till havs för upphämtning kan tyckas vara en omständlig metod för smuggling. För att undgå upptäckt bör vädret inte vara alltför bra, vilket gör att det verkar misstänkt och dessutom knappast riskfritt att gå ut med en mindre båt. Väderförhållanden är inte alltid lätta att förutse. Men det rör sig å andra sidan om stora pengar om smugglarna lyckas med sitt “drop”.

– Mörkertalet är stort. Nerifrån Europa får vi rapporter om att kurvan för drop går upp medan andelen i containrar minskar, säger Niklas Delin.

Stora mängder kokain påträffas till exempel i Engelska kanalen. Det finns ingen anledning att tro att Sverige avviker från mönstret. Ett “drop” som tullen missar kan betyda att ett halvt ton kokain kommer ut på den svenska marknaden.

Parasitgömmor är en annan metod för illegal införsel av droger. Det handlar om att paket fästs på utsidan av ett fartyg, till exempel vid vattenintaget. Drogerna kan ha svetsats fast i en hamn och det är inte säkert att någon i besättningen känner till det. I sådana fall får tullen fokusera på att försöka hitta mottagaren.

Att visitera ett stort fartyg ingående tar omkring tolv timmar och kräver att minst tio tulltjänstemän deltar. Därför spelar information från tull och kustbevakning i andra länder en viktig roll. Många fartyg från Sydamerika som går in i svenska hamnar har dessförinnan varit i hamnar i till exempel Rotterdam, Antwerpen eller Hamburg.

– Men vårt uppdrag är inte omöjligt. Fartyg från Sydamerika ser vi som högriskobjekt och sådana kommer inte hit varje dag, bara något i veckan. De har vi koll på.

Smugglingen erkänner inga landgränser. Omlastningar någonstans i Afrika eller nere i Europa försvårar tullens arbete. Därför är samarbete inom EU ovärderligt, understryker Niklas Delin. De flesta länder i Europa med kust samarbetar numera med utbyte av underrättelser och information om arbetsmetoder.

– Samarbetet i Europa har blivit mycket bättre om vi tittar på de fem-sex senaste åren. Den prestige mellan länder som fanns förr försvinner mer och mer. Kokainsmuggling är ju inget nationellt problem. Kartellerna letar svagheter och pumpar in där de hittar sådana – i Sverige, Portugal eller vilket land det nu än är.

Förra året påträffades 18 väskor med 840 kilo kokain i Danmark vid ett tillfälle. De hade droppats norr om Själland och skulle hämtas upp med en båt som hyrts i Höganäs. Vid ett annat tillfälle samma år hittades 700 kilo kokain längs den danska kusten. Vindarna avgör var paketen släpps och var de hamnar.

– Droppen sker på internationellt vatten och där har vi inte jättebra lagstiftning. Om ett fartyg passerar här ute i Öresund och inte har en destination i Sverige så kan jag som tullare inte kräva att få gå ombord och visitera det.

Kokainet som hittades i Danmark kan mycket väl vara avsett även för den svenska marknaden med tanke på den stora mängden som påträffades. Att kokainet droppades i havet beror troligen, uppger Erik Friberg, tullkriminalens chef i södra Sverige, i ett mejlsvar, på de ökade kontrollerna i Helsingborgs hamn. Om tullens fokus riktas in på en viss plats eller en metod för illegal införsel så väljer smugglarna andra platser och metoder där de bedömer att risken är lägre, skriver han.

De senaste åren har tullen arbetat mycket med att bygga upp kontakter i hamnarna. Båtfolket kan vara en stor hjälp för tull och polis. Personer som håller till i en småbåtshamn kan vara bra på att upptäcka aktiviteter som avviker från de vanliga. Där finns dessutom någon som är ansvarig och en styrelse som ser vad som sker i hamnen.

I ett litet samhälle som Nyhamnsläge med 2600 invånare känner de flesta varandra. Många vet vem som är hamnföreningens ordförande, säger Mats-Ola Wessman. Foto: Sven Rosell.

I småbåtshamnen i Nyhamnsläge skurar en man sin båt utvändigt, annars är det stilla i den lilla hamnen. Villabebyggelsen intill ligger på en sluttning ned mot båtplatserna. Här är Mats-Ola Wessman hamnföreningens ordförande sedan 30 år tillbaka.

– Längs kusten här i Kullabygden finns mer än 15 hamnar. De flesta känner varandra så det är svårt att gömma sig. Kommer det in en båt med släckta lanternor så reagerar man. Eller om det rullar en bil ner i hamnen klockan tre på natten, säger Mats-Ola Wessman.

Hamnföreningarna längs kusten har kontakt med varandra. Information går via telefonsamtal och den gemensamma chatten.

– Vi har en bra gemenskap och en överblickbarhet. Om det händer något så hör man av sig, fortsätter han.

En gång låg en övergiven båt i hamnen i Nyhamnsläge. Hamnföreningen hörde av sig till polisen som konstaterade att båten var stulen. Provtagningar visade att båten använts till smuggling.

– Det händer att tullen hör av sig till oss för att de vill att det finns ögon ute på havet, säger Mats-Ola Wessman.

Mer från Accent