J Scope är en ukrainsk artist som tagit sig ur ett mångårigt missbruk och vill visa på den goda sidan av hiphop. Hans liv förändrades över en natt när Ryssland invaderade Ukraina och han fick fly för sitt liv.
Flykten slutade i småländska Västervik dit han kom med sina två barn, 9 och 14 år, och sin fru. De bor idag i ett hus som är byggt ovanför klippväggarna mot Östersjön. Från huset leder en brant trätrappa ner till havet och en brygga. En liten grön rutschkana längst ut på brygga inbjuder till lek, men vädret skiftar snabbt och mörka moln får vattnet att ändra skepnad från lekfullt till skrämmande.
Folajatin Oyedamola Jerry, som han egentligen heter, är uppvuxen i Nigeria som den äldsta av fem syskon, och med en väldigt strikt far. Familjen gick till kyrkan varje söndag, vilket J Scope fortfarande gör.
– I allt jag gör sätter jag Gud i det först. Det är så jag är uppfostrad, så det är viktigt för mig, säger han.
I Ukraina arbetade J Scope som modell, rappare, och med att lära skolbarn engelska. Men han har även en masterexamen från Kryvyi Rih National University, som har gett honom titeln Specialist in Mining Machinery Engineering. För hans familj var noga med att han skulle få en ordentlig utbildning, och han är själv glad att han utbildade sig till ingenjör.
När Accent träffar honom jobbar han på ett sommarläger för kulturskolan i Västervik. Där lär han barn göra musik, har badat från ett uppblåsbart hopptorn och paddlat kanot och har spelat brännboll för förstagången i sitt liv. Under hösten ska han lära barn göra musik i ett projekt för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV.
Familjen levde i Kiev när Ryssland gick in i Ukraina den 24 februari i år. Själv trodde han inte att det skulle bli krig, men hans fru anade oråd och begav sig till sitt barndomshem i Krivoy Rog med barnen en vecka innan kriget började.
”Det blev väldigt traumatiskt. Jag kunde inte tänka mig att det skulle bli krig och levde mitt liv som vanligt.”
– Det blev väldigt traumatiskt. Jag kunde inte tänka mig att det skulle bli krig och levde mitt liv som vanligt. En vecka efter att min fru rest gjorde jag mig i ordning för att gå till studion när jag plötsligt hörde en bomb slå ner. Jag tittade på nyheterna och allt var helt galet. Ukraina var under attack och ingen visste vad de skulle göra.
Han flydde till Krivoy Rog där hans fru och barn var. Hon ville stanna där, men J Scope övertalade henne att fly vidare.
– Jag trodde inte att jag kunde bli så rädd, och hade inte förberett mig på att jag skulle behöva fly för mitt liv.
De bestämde sig för att åka mot Polen. Det var totalt kaos, tåget var överfullt och han tvingades stå under hela den 17 timmar långa resan.
– Det var minst femhundra människor på tåget, alla försökte trycka sig på och det var jättetrångt. Vid gränsen till Polen trängdes tusentals, vi fick stå i kö över natten och mina barn grät. Vi hamnade i ett flyktingläger, men min dotter mådde dåligt så jag pratade med en vän som hjälpte oss hitta ett hotell.
”Det som gjorde att jag blev helt såld på Västervik var att jag hörde att Björn Ulvaeus från ABBA bor där.”
Att familjen skulle fortsätta sin resa till Sverige var ingen självklarhet, men han hade en positiv bild av landet, och en volontär sa att det fanns ett ställe att bo på i Västervik.
– Det som gjorde att jag blev helt såld på Västervik var att jag hörde att Björn Ulvaeus från ABBA bor där. Det har varit en galen resa och här är vi.
J Scopes karriär hade börjat precis ta fart i Ukraina när han tvingades fly.
– Drömmarna som jag hade som barn började realiseras och så plötsligt en dag – boom – en bomb slår ner och hela livet har förändras över en natt. Allt jag jobbat för kraschade. Det kom som en riktig chock.
Han trivs bra i Västervik även om han aldrig trott att han skulle bo i en småstad.
– Häromdagen hälsade kommunalrådet Dan Nilsson på mig och sa att han verkligen gillar min musik – i vilken storstad sker det?
För J Scope är musiken en passion som han vill dela med sig av till andra – och idag är han bättre rustad att göra det. För drygt sju år sedan lyckades han ta sig ur ett tio år långt cannabisberoende.
Nu vill han visa omvärlden att det finns en sida av hiphop utan droger och kriminalitet.
– Droger och kriminalitet är inte coolt. Jag vill få barnen att förstå att för många stora hiphopstjärnor handlar det bara om pengar, och att de sjunger om de här sakerna för de vet att det säljer. Det är inte alls säkert att de lever den livsstilen de sjunger om, säger han.
Han insåg själv att han hade olika val, och det är det han vill lära barn och unga.
– Jag hade kunnat bli den värsta versionen av mig själv – en kriminell gangster med vapen. Men jag kan som vuxen verkligen uppskatta disciplinen som fanns i mitt hem, och som jag tror är en stor del i att jag valde att istället bli den bättre versionen av mig själv, säger han.
”Att man misslyckas är inte ett tecken på att man ska sluta. Jag vill lära barnen att de kan fortsätta att utvecklas.”
Han vill inspirera barn och unga att hitta sin passion och kunna skapa något från den.
– Att man misslyckas är inte ett tecken på att man ska sluta. Jag vill lära barnen att de kan fortsätta att utvecklas och att de ska hålla på med det de har en passion för. Mitt främsta mål är att nå ut med ett bra budskap till människor.
Han menar att den stora skillnaden mellan Sverige och Ukraina är att det i Ukraina är väldigt mycket press på människor.
– I den svenska kulturen handlar det bara om att göra sitt bästa, det är inte samma tävlande här. Här är det ingen som pushar mig – jag pushar bara mig själv, säger han.
Hans sikte är nu inställt på att tävla i Eurovision nästa år – för Sverige.