Ölförsäljning på redaktionen, sexuella trakasserier i samband med alkoholbruk, sjukskrivningar på grund av måndagsbakfylla och spritflaskor i skrivbordslådorna. Berättelserna om svunna tiders alkoholtörstande journalister finns i överflöd.
Journalisten Susanna Lundell började sin journalistkarriär på Sveriges Television på 90-talet. Det var en tid då alkoholen var ständigt närvarande på arbetsplatsen. Avslutade projekt firades med alkohol. Det var också vanligt att personalen verkade sliten på måndagarna eller att vissa var sjukskrivna efter helgens drickande.
– I efterhand har jag reflekterat över att vissa chefer verkade tycka att det var lite roligt om folk inte kunde komma till jobbet dagen efter för att de druckit för mycket.
I dag är Susanna Lundell chefredaktör för fackförbundsägda Kommunalarbetaren, men har tidigare även varit redaktör för UNF:s tidning Motdrag. Hon har svårt att förstå en sådan inställning.
– Då har man ju normaliserat alkoholen och glorifierar drickandet. Det var snarast något man skrattade åt och tyckte var lite kul. Där tycker jag att man som chef har ett ansvar att vara en förebild. Man borde ha tagit mer avstånd.
En majoritet av de tillfrågade svarar att de dricker alkohol flera gånger i veckan
Bengt Johansson är professor i journalistik vid Göteborgs universitet.
– I äldre tider var det här med drickandet en del av yrkesidentiteten. Det var ett sätt att koppla av och samlas efter jobbet. Så historiskt sett har det funnits en idolisering av alkoholen, säger han.
Han har aldrig själv jobbat på en redaktion, men har tidigare skrivit om journalisters livsstilar och hur de skiljer sig från allmänheten.
– Tittar man på journalister på en generell nivå så är man mer flitig med att till exempel gå på krogen, säger han.
Genom enkätundersökningar har han kunnat belägga att journalisters alkoholkonsumtion skiljer sig från medelsvenssons.
– En majoritet av de tillfrågade svarar att de dricker alkohol flera gånger i veckan.
2011 var andelen journalister som svarade att de drack alkohol minst en gång i veckan 64 procent, medan motsvarande siffra för allmänheten var 47 procent.
Bengt Johansson tror att journalisters alkoholkonsumtion hör samman med en urban livsstil.
– Journalister lever i större utsträckning i större städer och tar del av det nöjesutbud som finns där. Därmed dricker de också mer alkohol än vad gemene man gör. Men tittar vi på yngre människor i storstäder så har de ungefär samma alkoholkonsumtion som journalister, säger han.
När journalistyrket utsatts för allt större krav på senare år har också alkoholkulturen förändrats. Dagens mediebransch präglas av högt tempo och deadlines dygnet runt. Gunnar Falck är redaktionschef på Västerbottenskuriren och menar att journalistbranschens relation till alkohol i dag ser helt annorlunda ut jämfört med hur det varit tidigare.
– Då fanns det en kultur, framförallt i storstadspressen, att man avslutade dagen med att dricka öl på någon krog, skriver han till Accent.
Han tror att det främst är online-publiceringarna som tvingar dagens journalister att i högre utsträckning vara på tå dygnet runt, året om.
– Mediaföretagen har inte råd att tillåta medarbetare att missköta sitt jobb på grund av alkoholproblem, skriver Gunnar Falck.
Hur journalisters alkoholvanor påverkar rapporteringen kring alkoholpolitik är Bengt Johansson Göteborgs Universitet, osäker på.
– Det är nog svårt att hitta entydiga bevis för, men den miljö som journalister vistas i verkar ju mer välvilligt inställd till alkohol. Sen ska du ju som professionell journalist kunna bevaka samhället oavsett dina egna värderingar. Men det finns ju alltid en misstanke om att man inte kan hålla isär de här två ifall man skiljer sig för mycket från allmänheten, säger Bengt Johansson.
Susanna Lundell tycker att journalistbranschen är mycket bättre på att hantera de här frågorna i dag, än när hon började på SVT för 20 år sen.
– Alkohol hör inte hemma i arbetslivet och det tror jag att det blivit en ökad medvetenhet kring.
Du kan höra en radioversion av det här reportaget i avsnitt 13 av Accentpodden.