Till mångas förvåning och vissas irritation hade inte narkotikautredningen Vi kan bättre, som nyligen presenterades, till uppgift att utvärdera kriminaliseringen av narkotikabruk från 1988. Den uppgiften har nu kriminologerna Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham tagit sig an på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO (som sorterar under finansdepartementet)
De redovisar sina resultat i dag i en rapport. Deras slutsats är att svensk narkotikapolitik inte fungerar och att bruk av narkotika bör avkriminaliseras.
De hittar dock inget som tyder på att kriminaliseringen lett till minskat och dyrare utbud av narkotika, färre öppna drogscener, minskat bruk i befolkningen, färre människor med problematiskt narkotikabruk, minskat vårdbehov, eller påföljder som lett till ökade rehabiliteringsinsatser.
Snarare tycker de sig se det omvända och pekar på narkotikadödligheten som ökat kraftigt sedan 1980-talet.
Rapporten presenterades vid ett seminarium under tisdagsförmiddagen. Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, NPC, var besviken efteråt.
– Vi har ju önskat en utvärdering och var kritiska till att det inte kom med i narkotikautredningen, men det här är knappast en utvärdering. De har tittat på hur det såg ut före kriminaliseringen 1988 och straffskärpningen 1993 och jämfört med hur det ser ut idag. De konstaterar att narkotikapolitiken inte nått målen och då drar de slutsatsen att den inte fungerar. Så kan man inte göra.
Tidigt i rapporttexten står att det inte går att säga något om kausalitet, det vill säga orsakssamband, men Peter Moilanen hade ändå förväntat sig mer av en rapport från ESO.
– Jag trodde att det betydde något. Jag hade förväntat sig att de åtminstone skulle problematisera kring prisutvecklingen på narkotika, att vi har en socialtjänst som går på knäna eller att utgifterna för förebyggande insatser halverats under den här tiden. Sådant påverkar också utvecklingen. Och som en på seminariet sa: Man borde kunna anta att lagstiftningen fungerar normerande.
Han är förvånad över vilka studier utredningen baseras på.
– De räknade i stort sett upp samma studier som använts i en norsk utredning om avkriminalisering. Studier som norska Folkhälsomyndigheten avfärdat för att de inte höll tillräckligt hög kvalitet metodologiskt.
Peter Moilanen är också kritisk till den internationella utblicken som gjorts i utvärderingen.
– Även om de i förbifarten nämner Norge och Danmark, så nämner de inte ens länder som Frankrike och Storbritannien som valt att satsa på differentierade straff för att kunna behålla kriminaliseringen, men att inte straffa personer med beroende. Det är flera länder som går den vägen, men den trenden har de helt missat. I USA har till exempel 46 stater nu en god samaritlag, varav 36 har infört den mellan 2013 och 2018. Jag hade verkligen förväntat mig åtminstone ett försök till komplexitet och balans.