Utredningen, Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus, som tillsattes av den tidigare regeringen, överlämnades till socialminister Jakob Forssmed i dag.
– Vi överlämnar 64 förslag, varav några lagförslag, och 71 bedömningar och anvisningar om åtgärder till kommuner, regioner, myndigheter och andra aktörer, sa utredaren Thomas Lindén, till vardags avdelningschef på Socialstyrelsen.
– Det är pragmatiska förslag, inte ideologiska, debatten är alldeles för polariserad, betonade han, och fortsatte:
– Skadereducerande åtgärder är det som tydligast präglats av ideologi. Skadereducering ska vara ett uttalat mål. Sprututbyten ska stärkas och finnas i hela landet, naloxon ska göras tillgängligt och kostnadsfritt för personal på härbärgen, polis och liknande, och narkotikalagstiftningen ska ses över – idag är den en barriär för vård och stöd. Den och frågor kring vård och stigma bör utredas i en egen utredning.
Thomas Lindén beklagar att det förebyggande arbetet i landets kommuner har minskat.
– Vi vill speciellt stärka det förebyggande arbetet. Föräldrastöd och tidiga samordnade insatser är viktiga, och utredningen föreslår att Länsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd.
Socialstyrelsen föreslås också få ett tydligt uppdrag som ”nationell motor” för att samordna insatserna mot narkotika. Med målet att skydda unga föreslås att samverkan kring de så kallade Maria-mottagningarna stärks. Även den kunskapsbaserade sjukvården föreslås stärkas, läkemedelsberoende ska förebyggas, och eftervård ska samordnas av kommuner och regioner.
Utredningen föreslår också att läkemedelsassisterad behandling, så kallad Laro, bör byggas ut, och Folkhälsomyndigheten föreslås informera målgruppen.
På en fråga under presskonferensen varför målet att minska narkotikadödligheten satts till just 20 procent svarade Thomas Lindén att det är ”realistiskt och genomförbart.”
– Jag är glad för att vi får ett gediget underlag med många förslag för att förbättra inom nuvarande system med en restriktiv hållning. Det finns inga planer på att se över lagstiftningen för avkriminalisering, sade socialminister Jakob Forssmed.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, NPC, och tidigare generalsekreterare för IOGT-NTO, är försiktigt positiv.
– Generellt tycker jag utredningen verkar välgjord, balanserad och landar hyfsat rätt. Nu inleder vi ett arbete med att mer i detalj analysera innehållet.
– Extra bra är att de lyfter det förebyggande arbetet, och även har förslag på att inrätta ett kompetenscenter för förebyggande. Men också målet om att minska dödligheten med 20 procent förpliktar.
Han är dock kritisk när det gäller de resurser som avsätts:
– En dålig sak är att ambitionen med förebyggande inte följs med motsvarande resurser. Cirka 42 miljoner kronor per år i fem år kommer troligen inte räcka långt. Och lite förvånad är jag över att de inte går fram med förslag på så kallad familjeklassning av droger för att snabba på klassningen av nya droger.
– För övrigt noterade jag att socialministern på presskonferensen lyfte fram god samaritlag eller liknande som en möjlighet, men avfärdade generell avkriminalisering, vilket är klokt.
Björn Johnson, professor vid Socialhögskolan i Lund, som även ingått i utredningens vetenskapliga råd, är övervägande positiv till utredningen.
– Jag tycker att den innehåller många bra förslag, långt över mina förväntningar. De har gjort ett gediget arbete, särskilt med tanke på den tidsram de hade. Man märker att det finns ett nytt sätt att tänka med en mer brukarorienterad syn på politiken. Utredningen innehåller väldigt viktiga förslag om att förbättra den skadebegränsande delen av vården, som ökad tillgång till och bättre kvalitet på sprututbyten.
Han hoppas att utredningen ska bidra till bättre uppföljning.
– Sverige brukar vara bra på statistik om allting, men så har inte fallet varit på det här området.
Han tycker sig uppfatta att utredningen känt sig begränsad av att direktiven inte tillät den att komma med förslag på förändringar av narkotikalagstiftningen.
– Det är en syn som jag delar. Den hindrade också utredningen att till exempel komma med förslag på att införa brukarrum eller förslå vårdrelaterade påföljder som straff. Vill man förebygga så är det ju mycket bättre om personer döms till vård.