En ny studie från Karolinska institutet finner inga samband mellan ändringar i cannabislagstiftning och ungas cannabisbruk. Forskarna undersökte konsumtionsmönster hos 15–34-åringar i en rad europeiska länder: Belgien, Tjeckien, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Sverige, Slovakien, Spanien och Storbritannien. Datan i studien var insamlad via EMCDDA, EU:s narkotikaorgan, från åren 1994 till 2017, och visade på stora skillnader i cannabisanvändning mellan länderna.
I länder med oförändrad lagstiftning under den undersökta perioden låg den självrapporterade cannabiskonsumtionen relativt still eller ökade något. Vilket var fallet i Tyskland, Nederländerna, Slovakien och Sverige. I fyra länder; Belgien, Norge, Portugal och Spanien, ändrades lagstiftningen aningen precis i början eller slutet av mätperioden, vilket gör det svårt att dra några slutsatser.
Men i de länder som ändrat sin lagstiftning under mätperioden; Italien, Tjeckien och Storbritannien, minskade cannabisbruket. Detta oavsett om lagstiftningen blivit mildare eller strängare.
Tjeckien införde stramare lagar 2009 för att sedan liberalisera lagarna fyra år senare. Italien genomförde strängare lagar 2006 för att sedan liberalisera 2014. I Storbritannien gick utvecklingen åt motsatt håll, en liberal hållning 2004 följdes av skärpta lagar 2009.
I dessa tre länder sjönk den genomsnittliga konsumtionen med 0,22 procent per år efter att reglerna kring cannabis blivit liberalare, och med 0,44 procent årligen efter att lagarna blivit mer strikta.
Studien kan därför inte ge stöd åt att förändringar lagstiftning skulle förändra ungas konsumtion i någon riktning. De länder som ändrat sina regler under mätperioden uppvisar helt olika mönster som gör det svårt att dra några slutsatser.
Cecilia Magnusson, professor i folkhälsoepidemiologi vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, säger i en intervju med Dagens nyheter att det finns många problem med studien. Data är helt enkelt för få och oklara. Att materialet är självrapporterat kan också vara ett problem.
– Det är många som säger det att de inte tänker svara sanningsenligt på en sådan fråga eftersom bruket är kriminellt, säger hon.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, NPC, håller med om att det är svårt att säga något tydligt om lagförändringars påverkan på ungas konsumtion utifrån studien.
– Det ligger i linje med tidigare studier av det här slaget. Forskningen på cannabisområdet är oklar och samma data kan i olika studier komma till olika resultat beroende på forskningsansatsen.
Han tror att kriminalisering är en faktor av flera att beakta.
– I Sverige ligger konsumtionen bland unga relativt still, medan vi ser en ökning bland unga vuxna. Har kriminaliseringen betydelse där eller är det något annat som förändrats? Det skulle även kunna handla om att vi under de senaste tio åren minskat det förebyggande arbetet mot narkotika.
En annan faktor som skulle kunna spela in är skiftande attityder, även om man ännu inte sett någon ökad konsumtion bland unga i Sverige när attityden till cannabis blivit mer tillåtande. Samtidigt har det också blivit allt lättare att få tag på cannabis.
– Om nu ”alla vet” var man kan få tag narkotika, då måste man ju fråga sig varför alla inte använder. En anledning kan kanske vara att det faktiskt är förbjudet, säger Peter Moilanen.
NPC genomförde i somras (2021) en IPSOS-undersökning där 1 000 personer mellan 20 och 29 år tillfrågades om varför de inte använder cannabis, respektive inte använde det oftare. Bland de som inte använde cannabis svarade 33 procent att det berodde på att de inte hade någon lust, och 23 procent svarade att det hade att göra med att det var förbjudet.
Bland de unga som rökt cannabis under det senaste året svarade 24 procent att de inte rökte oftare för att de inte hade någon lust. 16 procent svarade att det berodde på rädsla att bli tagen av polisen, och 7 procent svarade att de inte röker oftare för att det är förbjudet.
Narkotikapolitiskt center arbetar för en ”human och restriktiv” narkotikapolitik, där de viktigaste målen just nu är att få ner konsumtionen och dödligheten.
– Vi arbetar utifrån tesen att kriminaliseringen har ett förebyggande värde. Det ska vara svårt att börja och lätt att sluta använda narkotika, säger Peter Moilanen.
NPC håller fast vid kriminaliseringen – men den är ett medel, inte ett mål.
– Skulle ännu mer forskning eller annan beprövad erfarenhet visa att kriminalisering inte spelar någon roll så är det inte viktigt. Men än är vi inte där, säger Peter Moilanen.