Narkotika

Norskt nej till avkriminalisering

Den norska regeringens förslag till rusmedelsreform fick inte majoritet i Stortinget. Men i höst kan avkriminalisering bli en valfråga.

Den 4 juni röstades regeringens förslag till rusmedelsreform ner av ledamötena i Stortinget. Stortingets hälso- och omsorgskommitté, motsvarande svenska socialutskottet, sa nej till avkriminalisering.

Det förslag som nu gick igenom är mindre omfattande. 

– Den största skillnaden är att det inte blev någon avkriminalisering. Men det blir ändå några lättnader, som att mindre förseelser försvinner ur belastningsregistret efter tre år, och att den som åker fast för narkotikabrott inte automatiskt blir av med körkortet, säger Stig Erik Sørheim, chef för internationella avdelningen på den norska samarbetsorganisationen Actis.

Att det inte blev någon avkriminalisering beror främst på att hälso- och omsorgskommittén var oroliga för vilka signaler en avkriminalisering sänder. Och vilka konsekvenser det kan få för bruket bland unga.

”Ingen tycker väl att den som är beroende ska hamna i fängelse eller få böter.”

Stig Erik Sørheim

Stig Erik Sørheim tycker att uppmjukningarna av regelverket är förnuftiga.

– Ingen tycker väl att den som är beroende ska hamna i fängelse eller få böter. Inte heller att man ska förlora andra delar av sitt liv, vilket kan hända om man blir av med körkortet trots att man inte kört bil påverkad. Du blir ju inte av med körkortet för att du dricker alkohol om du inte kör efter att ha druckit.

Han tycker att regeringens ursprungliga förslag var ogenomtänkt.

– Förutom att den förebyggande delen var allt för dålig, liksom uppföljningen, så var förslaget alldeles för principiellt. Det gjorde det omöjligt att differentiera mellan olika kategorier av brukare. Men du måste kunna göra skillnad mellan en ungdom som testat cannabis några gånger och en person som använt heroin i tjugo år.

Den dåliga uppföljningen han syftar på var att den som åkt fast inte skulle dömas utan skulle få en föreläsning om riskerna.

– Det var oklart vilken form föredraget skulle ha, mest sannolikt var att det skulle handla om information som syftar till skadereducering, ”om du inte slutar nu så kommer du att få de här skadorna”. Men det finns ingen evidens för att det skulle fungera, och de som tvingats dit skulle antagligen ändå uppfatta det som ett straff. Man kommer knappast till ett sådant möte med öppet sinne. 

”Det skulle fortfarande vara förbjudet, men inte bli några konsekvenser. Då uppfattas det som tillåtet.”

Stig Erik Sørheim

Dessutom skulle inget hända om personen inte dök upp. 

– Det skulle fortfarande vara förbjudet att använda narkotika, men inte bli några konsekvenser om man gjorde det. Då uppfattas det som tillåtet.

Nu kommer i stället den som åker fast att kunna välja mellan straff och uppföljning.

– Det kommer att handla om samtal eller annat som hjälper unga ur ett destruktivt beteende. Ingen kommer att hamna i fängelse för eget bruk. Även om fängelse finns i straffskalan så är det inte praxis och har inte varit det på länge. Jag antar att det är samma sak i Sverige.

Han tror dock att debatten kommer att fortsätta i Norge.

– Nu har Høyre bestämt sig för att driva frågan om avkriminalisering. Då kommer den säkert att bli en valfråga inför Stortingsvalet i höst. Rusreformen har blivit partipolitik. Det går en skiljelinje mellan Høyre och Venstre på ena sidan och Arbeiderpartiet och Centerpartiet på den andra. 

Samma debatt tror han är att vänta även i Sverige. 

– Men det är ingen enkel diskussion att ta. Avkriminalisering kan vara så många olika saker, allt från att det är ungefär som idag, till att ganska stora mängder blir tillåtna att ha på sig. Flyttar man ansvaret helt från justitie- till hälsosektorn förlorar man alla möjligheter till tvång. I hälsovården är all behandling frivillig, säger Stig Erik Sørheim.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer