Narkotikapolitik

Het narkotikapolitisk debatt

Ett förslag från socialutskottet om att den svenska narkotikapolitiken ska utvärderas har fått debatten att ta fart på allvar.

Den 13 februari föreslog ett enigt Socialutskott att regeringen ska utvärdera den svenska narkotikapolitiken, vilket Ekot var först med att rapportera. Socialutskottet vill också att regeringen tar initiativ till en ”nollvision” för narkotikarelaterade dödsfall. Ledamöterna anser att en fortsatt restriktiv narkotikapolitik ska kombineras med en god missbruks- och beroendevård.

Dagen efter deklarerade socialminister Lena Hallengren, i en intervju med Svenska dagbladet, att hon välkomnar en utvärdering, men att det inte är aktuellt med en avkriminalisering. 

– Det är inte aktuellt att titta på en avkriminalisering. Jag upplever heller inte att det finns ett enigt socialutskott i den frågan, och det finns inte i uppdraget som jag fått det berättat för mig. Det handlar om en översyn helt enkelt, säger hon till Svenska dagbaldet.

Hon anser att det behövs mer fokus på missbruksvården
– Jag tycker att det är bra att vi är överens om att vi ska ha en narkotikapolitik som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Dagen före publicerade Drugnews en Sifo-undersökning som Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, låtit göra och som visar att 86 procent av svenska folket vill behålla förbudet att använda narkotika. RNS ordförande Jessica Vikberg säger till Drugnews att resultatet borde få de politiker som förordar avkriminalisering att fundera ett varv till. 

RNS välkomnar dock en utredning av narkotikapolitiken och säger inte heller nej till att inkludera förbudet.

– Vi är inte emot en översyn av narkotikapolitiken och förbudet, bara det görs ordentligt. Det finns flera myter om att förbudet leder till att beroende inte vågar söka vård, eller inte törs ringa ambulans vid överdoser på grund av oro att polisen skulle ingripa. Vilket ju inte stämmer, säger Jessica Vikberg.

RNS anser att det är viktigt att översynen inte begränsas till avkriminalisering.

– Men alla delar bör ses över – hur prevention, polis och tull, och beroendevården fungerar. Och bevara den restriktiva strategin, att färre ska börja, fler ska få hjälp och färre ska dö av droganvändning. Och jämför gärna med andra länder som liberaliserat narkotikapolitiken, säger Jessica Vikberg till Drugnews.

På såväl Svenska dagbladets som Dagens nyheters debattsidor har framförts protester mot Lena Hallengrens avfärdande av en översyn av förbudet att använda narkotika.

Svenska dagbladet Opinion den 22 februari skriver Björn Fries, tidigare nationell narkotikapolitisk samordnare, och Christina Gynnå Oguz, tidigare departementsråd på socialdepartementet, och före detta chef för den svenska delegationen till FN:s narkotikakommission, att de är besvikna efter Lena Hallengrens besked. De hänvisar till att det skett stora förändringar internationellt i synen på missbruksproblematik och människor som använder narkotika, och hoppas att regeringen är beredd att ompröva politiken i alla delar.

Samma dag skriver företrädarna för Svensk förening för beroendemedicin, Markus Heilig, Sven Andréasson, Joar Guterstam och Åsa Magnusson, på DN debatt att det är ett misstag att inte utreda avkriminalisering. De tycker sig se negativa effekter av kriminalisering; som hinder för behandling, stigmatisering och resursförbrukning, och hänvisar till en analys som redovisats i The Lancet och som visar att avkriminalisering av eget bruk stod högst på forskarnas önskelista. Debattörerna hoppas få svar på om slutsatsen skulle vara giltig även för Sverige. 

Centerpartiets ungdomsförbund, Cuf, drar frågan ett steg längre och uppmanar till legalisering. Ida Alterå, förbundsordförande, William Fröding, förbundsstyrelseledamot, och Olle Romlin, socialpolitisk talesperson, skriver på Aftonbladet debatt att narkotika behöver legaliseras, regleras och beskattas. De hänvisar till en granskning i New York Times som visar att antalet personer som är beroende av heroin har minskat sedan Portugal avkriminaliserat 2001, samt till den höga dödligheten i Sverige och jämfört med Portugal.

De anser att åtgärderna framöver borde handla om att ge barn och unga en evidensbaserad undervisning om de hälsorisker som bruk av narkotika faktiskt innebär. Avkriminalisering tror de dock inte skulle komma åt den organiserade brottsligheten:

”En avkriminalisering av narkotika kommer inte att slå undan benen på den organiserade grova brottsligheten, tvärt om. Det kommer sannolikt leda till att konkurrensen mellan gängen ökar.”

Cuf:arnas argument för legalisering får mothugg av Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt centrum, NPC, och Filip Nyman, ordförande i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, som säger att den europeiska narkotikamyndigheten, EMCDDA, ser det som vanskligt att jämföra statistik från olika länder då dödligheten mäts på olika sätt. De anser att man istället ska se till trenden för varje land där de svenska dödsfallen sjunkit medan de portugisiska ökat till samma nivå som före avkriminaliseringen.

Den 25 februari släpper Narkotikapolitiskt centrum en rapport om situationen i Portugal. Rapportförfattaren Pierre Andersson, till vardags policy-rådgivare på IOGT-NTO:s internationella avdelning, och Peter Moilanen, NPC, skriver samma dag på DN debatt att de portugisiska siffrorna som används i argumentationen för avkriminalisering är missvisande. Portugal har inte bara avkriminaliserat, de har också ändrat sätt att räkna och tillämpar en snävare definition än tidigare. Artikelförfattarna anser att Portugal i många avseenden är ett föredöme. Avkriminaliseringen var endast en del av ett större reformpaket med stor satsning på såväl vård som förebyggande insatser. Något som författarna anser vara avgörande för att minska dödligheten.

Samma dag har också Staffan Hübinette, lärare på Tollare folkhögskola och författare, en debattartikel införd på Svenska dagbladets opinionssida. I sin artikel visar han på exempel från olika länder som tyder på att avkriminalisering inte verkar ha något samband med narkotikadödsfall alls.

Medan Portugal inledningsvis visade sjunkande siffror efter avkriminaliseringen har Estland, som avkriminaliserade 2002, haft en ökande dödlighet fram till 2013 då polisen lyckades stoppa försäljningen av fentanyl. Slovenien visade stigande siffror efter att ha avkriminaliserat medan Holland, som avkriminaliserat sedan länge visar stigande siffror från 2014.

Som Accent skrivit tidigare välkomnar Pierre Andersson en utvärdering av narkotikapolitiken.

– Om man ska ha tilltro till politiken så bör man också tro att det är bra att utvärdera, lära sig av omvärlden och ta till sig evidens. Det finns också bevisligen saker i svensk narkotikapolitik som inte fungerar, säger han.

Han stöder dock Lena Hallengrens uttalande om avkriminalisering.

– Yttrandet har stor betydelse för förebyggande och behandling, att politiken ska förebygga problemen, vilket ligger precis i linje med vad vi också tycker. Man vill se en fortsatt restriktiv politik med inslag av skademinimering, vilket i stor utsträckning är vad vi har idag i Sverige. Det står ingenting om avkriminalisering i yttrandet.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer