Johan Bengtsson, IOGT-NTO-rörelsens huvudkontor för Sydostasien är stationerad i Myanmars grannland – i Chiang Mai, Thailand. Han skriver i ett mejl till Accent att han under måndagen haft kontakt med samarbetspartners i Myanmar, som uppgett att de för stunden är i säkerhet:
– Fast telefoni, kabelanslutet internet och mobiltelefoner har stängts ned, och den enda möjligheten att kommunicera är via appar och fiberbaserat internet. Nu tror man att även de kommer att stängas av.
”Förhoppningsvis är det tillfälligt och matförsörjningen kan komma igång igen.”
Johan Bengtsson
Enligt uppgift började befolkningen i Yangon under dagen hamstra ris. Chefen för Myitta Lan, en kristen samarbetsorganisation till IOGT-NTO-rörelsen, fick efter lång väntan i kö gå därifrån tomhänt.
– Förhoppningsvis är det tillfälligt och matförsörjningen kan komma igång igen.
En annan samarbetspartner, kvinnoorganisationen WON, har meddelat att de tillfälligt stänger sitt kontor och stoppar all verksamhet i projektområdena.
– Detta för att hålla människor säkra och för att de inte har stabilt internet, vilket gör det väldigt svårt att jobba, berättar Johan Bengtsson, Chiang Mai.
Bankerna är också stängda.
– Kanske för att undvika massuttag, då det tidigare bildats långa köer vid uttagningsautomater när människor försökt ta ut sina pengar. Om bankerna förblir stängda en längre period kommer det att påverka våra samarbetspartners möjligheter att betala ut löner och annat. Människor saknar också kontanter att köpa mat för.
Jens Rosbäck, chef för IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete, konstaterar att många nu givetvis är rädda för vad som kommer att ske i Myanmar.
– Högsta prioritet är att säkra våra partners och våra målgruppers säkerhet.
Det nyvalda parlamentet skulle ha tillträtt i måndags. Presidenten Win Myint och den informella ledaren Aung San Suu Kyi har förts bort från sina hem, likaså flera ministrar på regional nivå. Omvärlden har reagerat kraftigt och fördömt militärkuppen, och flera världsledare kräver att militären ska lämna tillbaka makten till regeringen.
Företrädare från det myanmarska regeringspartiet NLD, Nationella demokratiska förbundet, varnar för en återgång till militärstyre. I 50 år styrdes Myanmar av militären tills demokratiska reformer infördes 2011.
Hur situationen kommer att påverka IOGT-NTO-rörelsens projekt framöver är, säger Jens Rosbäck, alldeles för tidigt att bedöma.
– Men det kan ganska säkert sägas att det inte kommer att bli lättare att genomföra våra verksamheter. Militären har sagt att de skall hålla makten i ett år, men Myanmar har en många decennier lång historia av mycket repressivt militärt styre, och har egentligen aldrig släppt riktigt taget om makten sedan landet öppnades upp i början av 10-talet.
– Militären har svagt stöd av folket, och det är inte omöjligt att det kan bli folkliga protester och oroligheter.
”Militären har svagt stöd av folket, och det är inte omöjligt att det kan bli folkliga protester och oroligheter.”
Jens Rosbäck
Jens Rosbäck lyfter också att Myanmar är ett land som haft decennier av konflikt mellan främst den burmesiska armén och de många etniska grupperingarnas väpnade styrkor.
– Dessa konflikter kan blossa upp med ny kraft. Militären har hävdat att det vid valet i november 2020 pågick omfattande fusk när Aung San Suu Kyis parti NLD vann 80 procent av rösterna, medan militärens största parti USDP fick mycket få röster. Det saknas helt bevis för valfusk. Det är ändå svårt att förstå militärens agerande då konstitutionen gynnar dem, och kuppen riskerar kasta landet in i kaos och Myanmar blir åter en pariah-stat.