Riksrevisionen har granskat delar av Allmänna arvsfonden och menar att fonden får in mer pengar än vad den hinner dela ut. Enligt Riksrevisionen har det varit på detta sätt i tio år och det gör att man inte behöver väga ansökningar om medel mot varandra. Den som ansöker om pengar för ett projekt har därmed kunnat överdriva sin budget utan att riskera avslag enligt Riksrevisionen.
– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för Riksrevisionens granskning i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen anser också att kontrollen av organisationer som ansöker om medel ur Allmänna arvsfonden är för dålig. De menar att det finns risk att pengarna hamnar i händerna på oseriösa projekt eller hos kriminella. Riksrevisionen hävdar att man kan se kopplingar mellan personer i organisationer som fått medel och ekonomisk, organiserad eller demokratihotande brottslighet.
Därför vill Riksrevisionen nu se ett nytt, mer robust system för att ta hand om pengar som lämnas kvar av den som dör utan arvingar och testamente. De vill också se ny lagstiftning och ett företrädarregister för ideella organisationer som får bidrag för att se till att bidrag från myndigheter inte gynnar brottslig verksamhet.
Kim Reenaas, IOGT-NTOAllmänna arvsfonden möjliggör projekt och insatser som gör stor skillnad för människor.
IOGT-NTO:s generalsekreterare Kim Reenaas är förvånad över Riksrevisionens bedömning.
– Det är inte min bild, generellt. Tvärtom ser man hur Allmänna arvsfonden möjliggör projekt och insatser, framför allt i lokalsamhället, som gör stor skillnad för människor.
Hon hade velat se en djupare analys av varför man inte lyckas få fler organisationer att söka projektmedel genom Allmänna arvsfonden.
– Vi vet ju att det finns behov av finansiering i flera områden där civilsamhället har en avgörande roll för att lösa några av våra största samhällsutmaningar.
IOGT-NTO-förbundet har idag inga intäkter från Allmänna arvsfonden, men det pågår projekt i föreningar och i barn- och ungdomsförbunden i rörelsen som har möjliggjorts tack vara medel från Allmänna arvsfonden.
Mona Örjes är ordförande på Junis som just fått fem miljoner beviljat från Allmänna arvsfonden för att starta upp en stödportal för barn. Hon tycker att kontrollen man fått genomgå för att få sitt projekt godkänt har varit omfattande.
– Redan kring ansökan har vi fått lämna in många kompletteringar och svarat på många frågor för att visa att projektet har potential att lyckas och att det kommer att vara ett arbete som kan leva vidare efter den period som Arvsfonden ger bidrag, säger hon.
Projektet är det första Junis gör med medel från Allmänna arvsfonden men Mona Örjas hade gärna sätt att kunde söka medel den vägen även i framtiden.
– Vi kan göra otroligt mycket med det som för staten är väldigt lite pengar. Verksamhet som gör stor skillnad.