Ungas berusningsdrickande har minskat kraftigt i Finland, Norge och Sverige sedan slutet av 1990-talet. Men varför – och hur väl följer ländernas utveckling varandra?
Det ville forskare ta reda på, och nyligen publicerades resultaten från den första studien som jämför trender i de tre länderna. Totalt har fem år mellan 1999 och 2015 av den internationella ESPAD-undersökningen, The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs, studerats. Data från 18 000 manliga och över 19 000 kvinnliga skolelever i åldern 15-16 år ingår.
Slutsatsen är att de tre nordiska länderna har mycket gemensamt.
– Det var rätt överraskande att länderna faktiskt är så lika, både gällande minskningen av ungas berusningsdrickande och faktorerna som ligger bakom, säger Kirsimarja Raitasalo, Finska institutet för hälsa och välfärd, som är en av de ledande forskarna bakom studien.
Parallellt med att man såg en tydlig nedgång av drickandet bland unga över tid minskade skolk, daglig rökning och den upplevda tillgången på alkohol. Dessutom ökade föräldrakontrollen och ungas uppfattning om risker associerade med alkoholdrickande – faktorer som minskar risken för kraftig alkoholkonsumtion, enligt Kirsimarja Raitasalo. Även ungas deltagande i sporter ökade, men varken det eller minskat skolk påverkade i någon större utsträckning berusningsdrickandet.
– Den starkaste kopplingen till intensiv konsumtion av alkohol var daglig rökning, följd av upplevd tillgång på alkohol och föräldrakontroll. Det gällde i alla tre länderna, säger hon.
Hon menar att eftersom länderna har liknande alkoholkultur och kontrollpraxis tyder resultaten på att hög alkoholkonsumtion bland unga har samma bakomliggande faktorer.
– Därför kan man dra slutsatsen att dessa faktorer bidrar till minskat tonårsdrickande i länder med starkt reglerad alkoholpolicy, säger Kirsimarja Raitasalo.
Men det finns fler förklaringar. De senaste två decennierna har konkurrensen om utbildning, jobb, och fritidsaktiviteter intensifierats. Många unga känner stor press, vilket lett till att fler upplever att de måste undvika riskbeteenden som alkohol och skolk.
Förändringar i sociala normer, riskmedvetenhet och risktagande bland ungdomar förknippas med minskat drickande.
– Så de mest troliga förklaringarna är att alkoholens sociala position har förändrats. Vi ser en social reaktion på de negativa effekterna av alkohol, säger Kirsimarja Raitasalo.
Ny teknik har också förändrat sättet vi interagerar socialt på, särskilt bland unga som vuxit upp med digitaliseringen. Det är också något som kan ha påverkat relationen mellan barn och förälder, och i förlängningen också minskat ungas drickande.
– Betydande förändringar i föräldraskap har lett till närmare relationer mellan barn och deras vårdnadshavare, säger Kirsimarja Raitasalo.
Studien kopplar tydligt föräldrakontroll till ungas minskade berusningsdrickande i de tre nordiska länderna. Om föräldrar övervakar sina tonåringar tyder det på mindre riskabel alkoholkonsumtion och att alkoholdebuten sker senare.
– Att känna till sitt barns förehavanden är inte bara en fråga om föräldrars ”övervakning”, utan är också en indikation på nya former av interaktioner inom familjer, såväl som mer starka relationer mellan generationerna. Tack vare revolutionen inom digitala kommunikationsmedel kan man vara i kontakt på ett annat sätt.
Även om forskarna nu tycker sig ha hittat faktorer som står för en stor andel av nedgången i ungas berusningsdrickande i länderna, mellan 37 och 69 procent, kan inte studien förklara resten av nedgången , säger Kirsimarja Raitasalo.
– För att jämföra exempelvis alkoholpolitik och dryckeskulturens inverkan, behövs ytterligare studier. Framtida undersökningar bör också titta på möjliga förändringar i ungdomskulturen som kan ha bidragit till minskat drickande bland unga.