År efter år kan vi läsa att unga dricker allt mindre alkohol. En förvånad vuxenvärld undrar vad det beror på.
– Det är ju en fantastisk utveckling säger Siri Thor, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som varje år gör en drogvaneundersökning bland landets elever i årskurs 9.
Undersökningen har genomförts sedan 1971. Bakom initiativet låg oro för ungdomars alkohol- och narkotikavanor. Och oron var befogad. Aldrig har 15-åringar druckit så mycket alkohol som då och aldrig har så många testat narkotika. När mellanölet försvann från livsmedelsbutikerna 1977 märktes en viss minskning som sedan fortsatt för att ta verklig fart vid sekelskiftet.
– Konsumtionen har minskat enligt alla mått: debutåldern har höjts, mängden alkohol som dricks har minskat, de berusar sig mer sällan, och det är fler som inte dricker alls, säger Siri Thor.
kurvan visar andelen som någon gång testat någon form av narkotika.
Många tror att ungdomarna använder narkotika istället.
– Vi har kunnat se en liten ökning av frekvent användning bland dem som använder cannabis. Men vi har inte kunnat se en ökning i narkotikaanvändning som matchar nedgången i alkoholanvändning, säger hon.
År 1971 hade cirka 15 procent av eleverna i årskurs 9 testat narkotika. 2019 var andelen 7 procent. Däremellan har den varit ännu lägre. Allra lägst var den mellan 1989–1992. Då pendlade andelen 3–4 procent.
Andra menar att det är invandrarungdomar som står för minskningen.
– Enligt den forskning som jag tagit del av kan inte de förklara den sjunkande trenden. Det kan bero på att andelen unga, från kulturer där man dricker mindre inte varit tillräckligt stor för att påverka hur det ser ut på nationell nivå, säger hon.
En del hoppas att det är samhällets insatser som givit resultat.
– Det kan mycket väl ha påverkat nedgången, men trenden är internationell. Vi ser samma utveckling i hela västvärlden. Ska vi hitta en förklaring behöver den vara gångbar även internationellt, säger Siri Thor.
Andra gissar att ungdomar dricker mindre eftersom de spelar mer datorspel, vilket inte passar ihop med alkohol.
– Man har kunnat se en skyddande effekt av mycket dataspelande. Men det är en liten grupp och den innefattar främst pojkar. Så inte heller det funkar som ensam förklaring.
Andra studier har visat att ungdomar umgås mer med sina föräldrar än tidigare.
– Det kan bidra till att föräldrarna får en större insyn i barnens liv och en ökad kontroll. Och ökad föräldrakontroll är ytterligare en sån förklaringsfaktor som lyfts fram av många och har funnit en del stöd.
Vuxnas attityder till ungas drickande verkar mer restriktiva idag, och bidrar antagligen till de goda resultaten.
– Man bjuder i mindre utsträckning unga på alkohol hemma. Det talas också om en förlängd barndom. Det verkar som om man skjuter upp beteenden som förknippas med vuxenlivet, säger Siri Thor.
Av CAN:s rapport Det går uppåt i åldrarna framgår att debutåldern stigit sedan 1999 för alla undersökta parametrar: att ha druckit ett glas alkohol, att ha varit berusad av alkohol, att ha rökt en cigarett, att ha snusat och att ha använt cannabis.
Andelen som använt någon substans före 14 års ålder har minskat kraftigt, från 63 procent 1999 till 18 procent 2019.
Lägst är debutåldern för att ha rökt en cigarett, 13,7 år, högst för att ha använt cannabis, 14,5 år. Att ha snusat och druckit ett glas vin kommer på delad andra plats, medan första fyllan kommer nästan lika sent som cannabisdebuten.
En undersökning som CAN gjort visar att en femtedel av de elever som dricker alkohol rapporterar att de har blivit filmade i en kränkande situation.
– Det skulle kunna vara en anledning till att ungdomar dricker mindre just nu, men det förklarar inte den trend vi set ti många år.
”Forskarna är nu rätt överens om att det inte finns en enskild förklaring.”
Siri Thor
Tillgången på alkohol har ökat i samhället, med lägre priser, fler utskänkningsställen och näst intill obegränsad resandeinförsel. Det behöver inte betyda att tillgängligheten ökat för 15-åringar. Men Siri Thor tror inte att unga har svårare att få tag på alkohol idag.
– När det finns mer alkohol i samhället ökar risken att det spiller över på ungdomarna, så det vore konstigt om tillgången skulle ha minskat för dem när det är så tillgängligt för vuxna, säger hon.
Finns det alltså ingen förklaring?
– Forskarna är nu rätt överens om att det inte finns en enskild förklaring. Istället är det nog flera samverkande faktorer som påverkar.
Det finns farhågor om en ökad polarisering. När majoriteten blir allt nyktrare blir den som dricker mer avvikande.
– Vi har tittat på det, men ännu inte sett några tecken på att det skulle vara så. Minskningen har dessutom skett överallt och i alla grupper. Sedan finns det förstås regionala skillnader.
Har vi nått botten?
– Nej, jag tror faktiskt inte det, säger Siri Thor.