Junis

Högläsningsbok ska möjliggöra svåra samtal för barn

Med boken Klasskompisar hoppas Junis och författaren Katarina von Bredow att barngrupper ska få hjälp att prata om svåra saker.

Katarina von Bredow har skrivit böcker för barn och unga i över trettio år. Klasskompisar är hennes tjugonionde.

– Boken innehåller tretton noveller, med olika huvudpersoner, som var och en har sina egna problem. Eftersom de går i samma sjätteklass dyker de upp i varandras noveller. Då kan man få se problemet ur en annan synvinkel, säger hon.

Arbetssättet är inte helt nytt för henne, även om hon inte gjort det i samma omfattning tidigare.

– Det var väldigt kul att arbeta med de här texterna. Det är ett roligt och spännande sätt att jobba på. Jag har gjort det förut, men då har det handlat om en serie på kanske tre böcker, som hänger ihop, men har olika huvudpersoner. Så det här var nytt och blev ett äventyr för mig med.

Tanken är att barn och unga inte ska känna sig ensamma med svåra känslor.

Katarina von Bredow

Det är också den första bok hon skriver på beställning.

– Enstaka noveller har jag skrivit på beställning tidigare, men inte en hel bok.

Personerna i boken har olika bekymmer.

– Det är sådant som att ha en förälder med beroende, vänskapstrassel, mobbning, rasism, sexuella övergrepp, kärlek, dödsfall i familjen, våld eller osäker könstillhörighet. Tanken är att barn och unga inte ska känna sig ensamma med svåra känslor. Ensamhetskänslan är en stark och tärande känsla. Det problem som beskrivs behöver inte alltid vara så stort utifrån sett. Det är en subjektiv upplevelse, som kanske vuxna fnyser åt.

Den första novellen handlar om Agnes.

– Agnes börjar i en ny skola och är glad för att hon ska hamna i samma klass som sin bästa kompis. De har tidigare bara umgåtts på somrarna. Det kompisen inte berättat är att hon är mobbad. I den utsatta situationen som ny och osäker blir Agnes tvungen att bestämma hur hon ska hantera situationen.

Katarina von Bredow berättar om några av de andra huvudpersonernas bekymmer.

– Noa är en stökig kompis som är arg hela tiden. Han klarar inte svaghet och är en av mobbarna. Och så har vi Oliver vars mamma dricker periodvis, eller Marjam som inte har någon mobil eftersom hennes mamma inte har råd att köpa en åt henne och som utsätts för en stor frestelse. Jobbiga saker som man kan råka ut för i den åldern.

Det är ofta lättare att prata om andra och de situationer som uppkommer i boken, än att prata om problemen vi har i den egna klassen.

Katarina von Bredow

Tanken är att en novell ska läsas högt av en vuxen och följas av gemensam diskussion i gruppen. Junis har tagit fram en handling som är tänkt att användas som diskussionsunderlag.

– Det är ofta lättare att prata om andra och de situationer som uppkommer i boken, än att prata om problemen vi har i den egna klassen.

Junis har provläst bokens noveller.

– Jag har väldigt svårt att skriva kort. Jag vill ju inte bara tala om att den här personen är så här och så här, jag vill låta dem tala och agera också så att det märks vilken personlighet de har. Provläsningen har tagit 15–20 minuter per novell. Sedan behöver man ju diskutera i 40–60 minuter.

Har du några favoritpersoner i boken?

– Det är ju som att fråga vilket av mina barn jag tycker bäst om! Men jag tycker väldigt mycket om Elise och Shamun. De råkar ha liknande problematik, men det är inte därför jag gillar dem, utan för att de blev så intressanta personligheter. Elise klär sig som killarna och umgås mest med dem. När hennes farmor och farfar kommer på besök tvingar hennes mamma henne att ha på sig en klänning. Hon känner sig väldigt fel och obekväm i den. Shamun är Noas bästa kompis och tycker väldigt mycket om Noa, kanske lite mer än han önskar. Han måste dessutom handskas med Noas två sidor, den avslappnade härliga Noa och den arga utåtagerande.

Mona Örjes, ordförande för Junis, säger att de valde Katarina von Bredow för att hon tar barnen på allvar.

– Hon är en fantastisk barnboksförfattare. Hennes karaktärer är komplexa och har mycket funderingar. De är inte bara onda eller goda.

En kurator har hjälpt till att ta fram metodmaterialet.

– Vi tänker oss att det kan användas i klasser, Junis-grupper, kyrkan eller i andra föreningar. Materialet innehåller värderingsövningar och lekar. Vi vill att en vuxen läser texten högt för att alla ska få samma upplevelse. Novellerna kan läsas fristående. Ordningen spelar ingen roll.

Projektet finansieras av medel från Stiftelsen Ansvar för framtiden, SAFF.

– Det är ett treårigt projekt som även innehåller en hemsida och möjlighet att satsa på att marknadsföra materialet. Alla texterna och metodmaterialet kommer att finnas på hemsidan, även om vi också trycker en bok. Camilla Frantzell gör illustrationerna till materialet. Vi hoppas få materialet färdigt till Barnrättsdagarna 8–10 april.

Mer från Accent