Sverige har gått in i en ny valrörelse. Vi kommer att vara oense om mycket. Det ska vi vara. Demokratins styrka är inte att vi tycker lika, utan att vi klarar av att tycka olika och ändå lyssna på varandra.
För några månader sen besökte jag Kambodja i rollen som generalsekreterare för IOGT-NTO Movement. Där mötte jag kvinnor i små byar på landsbygden som gick från dörr till dörr för att samla grannar till möten om barns trygghet och våld i hemmet. De organiserade sig, argumenterade och röstade om lokala förändringar.
Det här är också demokrati. Inte som en princip på ett papper, utan som något människor gör tillsammans.
Just därför oroar det mig när demokratin försvagas runt om i världen.
I juni 2025 besökte jag Novi Sad i Serbien och på väggen framför den nyrenoverade tågstationen hängde ett slitet lakan med en röd hand målad mitt i tyget. En symbol för de sexton människor som miste livet när stationens tak kollapsade i november 2024.
Vid en första anblick såg händelsen ut att vara en olycka. Men för studenterna är det korruption och svaga demokratiska institutioner som gjorde olyckan möjlig. Därför demonstrerar de. För rätten att kräva ansvar. Och för möjligheten att tro på en annan framtid.
Studenterna i Serbien är inte ensamma om sin kamp mot korruption. Enligt forskningsinstitutet Freedom House har den globala friheten minskat under 20 år i rad. Under det senaste året försämrades de politiska rättigheterna och de medborgerliga friheterna i 54 länder. Det är en påminnelse om att demokratins tillbakagång inte är en isolerad händelse i ett enskilt land utan en global utveckling som kräver vårt engagemang. För när demokratin försvagas någonstans i världen påverkar det mer än människorna som bor just där. Auktoritära idéer, desinformation och misstänkliggörande av civilsamhället stannar inte vid nationsgränser. Samtidigt ser vi hur människor får mindre möjlighet att organisera sig, granska makten och påverka beslut som formar deras liv.
Att bry sig om demokratin i andra länder handlar därför inte om att tro att Sverige står utanför utvecklingen. Tvärtom. Ett starkt demokratiskt samhälle bygger på att vi försvarar samma grundläggande rättigheter för andra som vi vill kunna ta för givna här hemma.
Samtidigt minskar Sverige stödet till de aktörer som försvarar demokratin. Concord Sveriges genomgång av den svenska regeringens biståndsnedskärningar visar att det ekonomiska stödet till demokrati och civilsamhälle har minskat med 58 procent på bara några år. Bakom procentsatserna finns människor. Studenterna i Serbien. Kvinnorna i Kambodja. Journalister som granskar makten. Föreningar som organiserar unga. Människor som bygger demokratin underifrån.
Därför har vi tillsammans med 33 organisationer från olika delar av civilsamhället skrivit under ett manifest för demokratin, Demokratiuppropet. Vi har olika perspektiv på politiska frågor men vi delar övertygelsen om att demokratin är värd att försvara. För demokratin är aldrig färdig. Den behöver människor som säger ifrån när makt missbrukas. Den behöver människor som organiserar sig.
Den behöver också människor som lyssnar på dem som tycker annorlunda. Hat, hot och misstänkliggöranden får människor att lämna det offentliga samtalet. Inför valet behöver Sverige därför inte djupare skyttegravar. Vi behöver fler broar mellan människor som tycker olika. Demokratin kräver inte att vi är överens. Den kräver att vi fortsätter prata med varandra.
Johanna Davén är generalsekreterare på IOGT-NTO Movement, nykterhetsrörelsens biståndsorganisation. Åsikterna i debattartikeln är skribentens egna.