Ibland hamnar jag och min mamma i diskussioner om måttlighet. Något som hon är en stark förespråkare av. Själv är jag mer av en allt-eller-inget-person, eller vill i alla fall tro mig vara. Att min mamma jobbat hela sitt liv som epidemiolog* brukar jag inte låta avskräcka mig. När jag förra veckan läste om en finsk studie som verkat hitta ett samband mellan nykterism och att ha en högre sjukfrånvaro på arbetet kände jag mig därför tvingad att gå på offensiven.
Studien har sammanställt svar om alkoholvanor från 47 520 deltagare från Finland, Storbritannien och Frankrike mellan 1985 och 2004. Studiens resultat visar på en U-formad kurva när det gäller sjukfrånvaro från jobbet. De med en hög alkoholkonsumtion har en högre frånvaro, de med en måttlig konsumtion en lägre sjukfrånvaro. Det överraskande är att personer som inte dricker alls också har en högre sjukfrånvaro. För de som inte dricker är det främst psykisk ohälsa, luftvägssjukdomar, matsmältningsproblem, samt muskel- och skelettsjukdomar som spökar. De med en hög alkoholkonsumtion är oftare borta från jobbet till följd av förgiftningar och skador.
Slutsatsen som lätt dras av detta är att vi mår bättre av en måttlig alkoholkonsumtion än att helt avstå från alkohol. Men att det finns en korrelation mellan att vara helnykterist och att ha en högre sjukfrånvaro behöver inte betyda att nykterism orsakar psykisk ohälsa, luftvägssjukdomar, matsmältningsproblem och muskel- och skelettsjukdomar.
Forbes skriver att den här typen av studie inte kan kartlägga vad som är orsak och verkan. Det är mycket troligt att personer med den här typen av sjukdomar undviker alkohol eftersom de är sjuka.
– Vissa sjukdomar eller deras mediciner förhindrar människor från att dricka alkohol. Det skulle kunna förklara de större riskerna bland de som avstår alkohol, säger studiens huvudförfattare Jenni Ervasti till The Independent.
Hon spekulerar också kring att de med ett tungt alkoholberoende antagligen oftare hamnar utanför arbetsmarknaden, vilket gör att deras sjukfrånvaro inte registreras i studien.
Studien fann även att de som avstod från alkohol oftare var fattigare, vilket kan vara en mellanliggande faktor som orsakar ohälsa. Forskarna har heller inte tagit hänsyn till risken för tidigare död eller sjukdomar, som till exempel cancer, som kommer med alkohol.
Konceptet med en U-formad kurva har funnits länge inom forskning kring alkohol. Ofta används dessa resultat av kvällstidningar för att påstå att ett måttligt intag av alkohol skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar (främst hos äldre). Men när man tittar närmare återfinns ofta samma problem som i den finska studien ovan. Samtidigt visar andra studier på riskerna med måttlighetsdrickande, och att det inte verkar finnas några tröskelvärden för alkoholens skadeverkan vad gäller leverskador och cancerrisk.
Så tillsvidare tillåter jag mig själv att vara lite extrem i min övertygelse att det är hälsosammare att inte dricka lösningsmedel än att dricka det i små mängder. Och om du inte tror mig så kan du titta på den här härligt ungdomliga videon med epidemiologen Emma Frans.
*Ett ord jag tvingades lära mig uttala lagom till att jag började första klass. Men vid det laget hade min pappa redan lärt mig ord som acetylsalicylsyra så det var ingen större utmaning.