Vit jul

Jessica Andersson: ”Det gick ju bra för mig till sist”

Nyligen släppte Jessica Andersson ett nytt album som handlar om hennes tuffa uppväxt med en alkoholiserad mamma.

Så här i juletider har sångerskan Jessica Andersson fullt upp. Hon är aktuell med julshowen ”Christmas Night” tillsammans med artisterna Sonja Aldén och Magnus Carlsson och turnerar land och rike runt. Jobbigt, skulle många säkert tycka. De flesta vill ju varva ner inför julen, bygga upp förväntningarna, pyssla och mysa.

Men Jessica är bara glad över att kavla upp ärmarna och arbeta hårt kring jul. Vore det inte för sonen Liam skulle hon antagligen inte fira alls.

Som barn till en missbrukande mamma har hon inga roliga barndomsminnen från jularna. Hon och syskonen bodde av och till i fosterfamiljer och hon fick aldrig uppleva riktiga jultraditioner. Hon såg hur andra hade det. Hur de förberedde, pyntade och fixade. Men hon kände sig aldrig delaktig själv eftersom hon aldrig upplevde den där familjekänslan och gemenskapen.

I stället kände hon – som så många barn till missbrukare – en klump i magen och oro när storhelgerna närmade sig. Julen är familjens högtid. Men om familjen är trasig blir de utsatta barnen ännu mer utsatta. Skola och fritids är stängda, kompisarna är med sina familjer. Ensamheten är paradoxalt nog som störst just kring jul. Fosterfamiljerna som Jessica bodde hos ansträngde sig för att ge henne en mysig jul, men det blev aldrig ”på riktigt” ändå.

– Det går ju inte att trolla bort den där känslan man har av att inte höra till, säger Jessica, som i vuxen ålder i stort sett valde bort att fira jul. Hon hade ju ändå inga traditioner att falla tillbaka på. Först när hon blev mamma till Liam 2002 kände hon att hon vill ordna en fin jul för hans skull.

– Jag kan ju inte hänga upp hela mitt liv på hur hemska mina barndomsjular var. Jag måste skapa nya, egna traditioner och jag försöker så gott jag kan. Vi pyntar, klär granen, äter julmat och köper julklappar. Vi har det väldigt fint nu, säger Jessica, som, sedan hon för fyra år sedan träffade kärleken Niklas, känner att julen betyder allt mer.

Hon har efter alla år slutat att skuldbelägga sig själv – och sin mamma.

– Alkoholism är en sjukdom, som många i Sverige tyvärr lider av. Men visst hade jag önskat att jag hade fått situationen förklarad för mig när jag var barn. Det är lätt att bli vilsen som nioåring när man plötsligt rycks bort från både sin mamma och sina syskon, jag förstod inte varför, säger hon.

I oktober kom hon ut med en personlig skiva som handlar om utsatta barn. Den är baserad på hennes självbiografiska bok ”När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var” som kom 2009. Skivan heter ”40-14-4” och syftar på viktiga milstolpar i sångerskans liv. Särskilt låten ”Septembermorgon” är djupt berörande. Den handlar om en liten flickas minnen och om hur hon, trots dåliga förutsättningar, ändå ser ljuset i mörkret.

– Och det gick ju bra för mig till sist. Låten är självutlämnande och självbiografisk, men inte till hundra procent. Det skulle bli för tungt att bära, säger Jessica och tillägger att långt ifrån alla låtar på skivan handlar om hennes liv. Några är mer allmängiltiga.

– Det är en annan känsla att sjunga om sina upplevelser än att skriva om dem i en bok. Det här är första gången som jag har varit med och skrivit text och musik. Jag har aldrig trott att jag har haft förmågan att skriva, men det gick ju bra och känns väldigt befriande. Att skriva låtar till skivan har varit lite som terapi för mig. Jag lever mig in 100 procent i texterna och det tror jag märks på skivan och kommer att märkas i mina konserter.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer