Hallå Emil Juslin! Har du hunnit bli varm i kläderna i din nya anställning som politisk sekreterare för IOGT-NTO-rörelsen i EU?
– Till viss del, jag fick såklart ett försprång av att jag har arbetat med många av frågorna som politisk assistent innan. Sedan finns hela tiden nya saker att lära sig och förstå men det är ju en av de största fördelarna med jobbet tycker jag.
Är din nya assistent (och efterträdare) på plats?
– Runa Neely, IOGT-NTO-rörelsens nya politiska assistent i Bryssel, börjar den 30 augusti, vilket blir väldigt spännande och roligt! Det känns som att det är då höstens arbete drar igång på riktigt. Med tanke på hur mycket som ser ut att hända inom politiken både nationellt och på EU-nivå i höst är det bra att Brysselkontoret återigen är fulltaligt!
Vilka frågor är top of mind för Brysselkontoret i höst?
– Det är definitivt är införselfrågan. Om EU-kommissionen håller sin tidsplan kommer de under kommande månader presentera sitt nya lagförslag på hur gränshandeln med alkohol och tobak ska regleras. Detta är en fråga som Brysselkontoret jobbat med länge och det här en viktig milstolpe i det arbetet.
”Alkoholindustrin försöker få bort viktiga skrivningar, däribland att alkohol är ett cancerogent ämne.”
– Annars är alkohol och cancer en fortsatt viktig fråga då Europaparlamentet ska ta fram en gemensam position om vad de tycker ska prioriteras i EU:s arbete för att bekämpa cancer. Generellt ser ursprungsdokumentet lovande ut, men vi har tyvärr redan märkt att alkoholindustrin försöker få bort viktiga skrivningar, däribland att alkohol är ett cancerogent ämne.
– Sedan jobbar Brysselkontoret självklart mycket med gårdsförsäljningsfrågan i och med hur EU-rätten, påverkar frågan.
Vad har ni på gång den närmsta tiden?
– En hel del. Vi hoppas bland annat att kunna presentera slutsatserna från två nya rapporter och studier under hösten. Den första är en forskningsstudie som Brysselkontoret utfört tillsammans med forskaren Håkan Leifman. I studien har vi undersökt hur försäljningen av alkohol i Europa förändrades under pandemin och framför allt vilka slutsatser vi kan dra kring gränshandel av alkohol med dessa siffror.
”Den andra rapporten som vi hoppas kunna presentera handlar om frågan om lobbytransparens.”
– Den andra rapporten som vi hoppas kunna presentera handlar om frågan om lobbytransparens. Den rapporten är skriven av utredaren Rikard Allvin som har studerat möjligheterna att införa ett transparensregister för lobbying i Sverige, och hur det skulle kunna stärka insynen i politiken, och i förlängningen den svenska demokratin.
– Sedan hoppas vi självklart synas och höras i Bryssel i vanlig ordning. Brysselkontoret deltar bland annat i en genomförandegrupp för EU:s nya cancerplan och vi hoppas även kunna träffa både politiker och andra beslutsfattare för att få fler att förstå den stora påverkan Europas alkoholkonsumtion har på EU:s cancerbörda.
Är det någon speciell fråga som du är särskilt engagerad i?
– Förutom införseln kommer jag personligen jobba mycket med transparens- och lobbyingfrågor under hösten. Vi kan se en trend i politiken där vilka som får möjligheten att påverka beslut blir alltmer bundet till resurser, vilket såklart gynnar de som har pengar och missgynnar de som inte besitter samma resurser, vilket främst är civilsamhällets organisationer.
”Sedan 2014 har EU-kommissionens högsta företrädare haft 290 möten med alkoholindustrin och 19 med civilsamhället – en minst sagt chockerande siffra.”
– Det här kan vi om inte annat se i Bryssel när det kommer till alkoholpolitik. Brysselkontoret gjorde en snabb överslagsräkning där vi jämförde hur många möten alkoholindustrin hade haft med EU-kommissionens högsta företrädare sedan 2014 i jämförelse med folkhälsoinriktade civilsamhällesorganisationer. Svaret var 290 möten för alkoholindustrin och 19 för civilsamhället, en minst sagt chockerande siffra.
– Det är viktigt att medborgare får möjlighet att veta vilka som påverkar våra beslut så att vi kan ställa våra förtroendevalda till svars när de till exempel, träffar ensidiga, eller rentutav olämpliga, aktörer i en viss politisk fråga.
Hur bemöts du/ni som nykterhetsrörelsens företrädare i Bryssel/EU-parlamentet?
– Min upplevelse hittills skulle jag ändå säga är positiv. Det är få organisationer som har kunnat arbeta så aktivt med europeisk alkoholpolitik som vi på Brysselkontoret har kunnat göra, och det märks. Jag tycker att vi ofta ses och behandlas som experter i många alkoholfrågor av andra aktörer i Bryssel.
– Dock har jag sällan direkt sprungit på alkoholindustrin och andra meningsmotståndare i Bryssel, framför allt nu under pandemin, vilket såklart påverkar min upplevelse.
”Jag tycker att vi ofta ses och behandlas som experter i många alkoholfrågor av andra aktörer i Bryssel.”
Vad hoppas du mest på just nu?
–Att införselförslaget som snart presenteras innehåller åtgärder som på ett effektivt sätt begränsar gränshandeln av alkohol och därmed stärker möjligheten för medlemsstater att bedriva en stark folkhälsobaserad alkoholpolitik i EU.
– Mer långsiktigt hoppas jag att de positiva steg EU-kommissionen tagit inom alkoholpolitiken det senaste året fortsätter. Jag upplever att det för tillfället blåser en liten ”hälsovind” i Bryssel. Detta beror såklart delvis på pandemin, men den började redan innan då EU-kommissionen presenterade ett flertal ambitiösa planer på hälso- och livsstilsområdet. Allt från att värna mer hälsosam mat till att minska tobaks- och alkoholkonsumtionen i EU. Förhoppningsvis kan den lite oväntade medvinden tas tillvara och på så sätt etablera en framtida alkoholpolitik i EU som utgår från folkhälsan.
– Personligen hoppas jag, som alla andra, att vi når ett slut på pandemin så att jag får större möjligheter att utforska Bryssel och Belgien på riktigt!