Den 1 juni 2025 markerade en historisk förändring i svensk alkoholpolitik när gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker blev tillåten. Detta innebär att småskaliga producenter nu får sälja sina produkter direkt till konsumenter i samband med kunskapshöjande besöksarrangemang.
Kommunen Höganäs var först ute och kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander (M) köpte den första flaskan öl från Höganäs Bryggeri redan på söndagsförmiddagen.
– Det här är det största som hänt sedan motboken avskaffades, sa han till SVT Nyheter.
Nacka Bryggeri var också snabba med att utnyttja den nya lagen. Handelsminister Benjamin Dousa (M) deltog i en visning och köpte öl på plats.
– Det är Sverige som har varit extremen här, det är det enda landet där gårdsförsäljning inte har varit tillåten, sa han.
Men alla kommuner är inte lika entusiastiska. I Värmdö kommun kan handläggningstiden för tillstånd vara upp till fyra månader, vilket har fått lokala producenter att överväga att lägga ner sin verksamhet. Socialminister Jakob Forssmed (KD) har kritiserat de stora skillnaderna mellan kommunernas avgifter och handläggningstider.
– Det är viktigt att kommunerna erbjuder likvärdiga förutsättningar för producenterna, säger Jakob Forssmed till Sveriges Radio.
För att få bedriva gårdsförsäljning krävs att producenterna uppfyller flera krav, bland annat att de är småskaliga och oberoende, att de genomför ett kunskapshöjande arrangemang på minst 30 minuter samt att de informerar om alkoholens skadeverkningar.
Sveriges Bryggerier välkomnar möjligheten till gårdsförsäljning men menar att reformen har begränsad effekt för branschen som helhet.
– Det är glädjande att svensk bryggerinäring hamnar i fokus, men som helhet är detta en symbolisk reform som gör lite för att lyfta hela branschen, säger Anna-Karin Fondberg, vd för Sveriges Bryggerier i ett pressmeddelande.
Gårdsförsäljningen är tillåten på prov i sex år och kommer att utvärderas innan ett permanent beslut fattas. Under denna period kommer det att vara avgörande att följa hur reformen påverkar både producenter och folkhälsan.
Den största frågan som nykterhetsrörelsen försökt föra fram i debatten om gårdsförsäljningen är dock ifall den nya lagen kan utmana Sveriges alkoholmonopol. Ifall gårdsförsäljningen bedöms vara en form av detaljhandel med alkohol skulle det kunna innebära att EU-rätten gör bedömningen att Sverige inte längre har ett alkoholmonopol i praktiken. Då är risken stor att Sverige förlorar rätten att fortsätta ha ett statligt monopol på alkoholförsäljning.