Den nordiska alkoholpolitiken har av tradition varit restriktiv. Den tillkom som en motreaktion på den höga alkoholkonsumtion som, åtminstone den manliga delen av befolkningen hade på 1800-talet.
Nu är den hotad. Liberaliseringsvindar blåser i hela Norden – inte från befolkningen utan från regeringar. Det har fått ett antal nordiska forskare, politiker och tjänstemän med stor kunskap och lång erfarenhet av alkoholpolitikens effekter att gå samman i ett upprop.
– Det som sker i de nordiska länderna är en väldigt tydlig ideologisk svängning. Finland är det land som gått längst. Där får man numera sälja drycker med upp till åtta procent alkohol i livsmedelsbutiker. De har också en variant på gårdsförsäljning som även omfattar bryggerier, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, tidigare generalsekreterare för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och en av undertecknarna av uppropet.
I Sverige blev det, genom den nya lagen om gårdsförsäljning, tillåtet för små producenter att sälja alkohol direkt till kunder den 1 juni.
– Men även i Norge pågår en debatt om att man vill ”modernisera” alkoholpolitiken. Det är starka påtryckningar från regeringar i de nordiska länderna att få bort monopolen. Får man bort det i ett land är risken stor att monopolet faller även i de övriga länderna. Det vore väldigt olyckligt eftersom vi i vår forskning visar väldigt tydligt att de har en positiv effekt på folkhälsan.
Men nu ska den nordiska alkoholpolitiken alltså bli mer som övriga Europas – ironiskt nog i ett skede där övriga Europa börjat se sin alkoholpolitik som förlegad och sneglar mot Norden.
– När andra länder skärper sin reglering av alkohol så släpper de nordiska länderna på sin. Litauen är det tydligaste exemplet på vilken effekt alkoholpolitiska åtgärder kan ha.
Sedan 2016 har Litauen infört en rad åtgärder för att komma till rätta med den höga alkoholkonsumtionen i landet och de skador den medfört. Bland annat infördes en begränsning av öppettiderna samt höjd åldersgräns för alkoholservering från 18 till 20 år. Den mest kraftfulla åtgärden var dock att rejält höja alkoholskatten. När alkoholen blev dyrare drack folk mindre och vilket ledde till en rejäl minskning av dödligheten i den manliga delen av befolkningen.
– I Norden har vi en ideologisk förändring mot ökad individualisering och dessutom starkt tryck från intressenter att lätta på restriktionerna. Men att lätta på reglerna för alkoholpolitiken går tydligt emot folkopinionen, så det verkar som regeringarna är mer lyhörda för alkohollobbyn än för väljarna. Därför ville vi skicka den här appellen för att försvara den nordiska modellen. Vi har sammanfattat vad som hänt och vad som håller på att hända. Avvecklar man monopolet blir det mycket svårt att återinföra det, säger Peter Allebeck.