Alla med missbruksproblem har rätt till vård enligt socialtjänstlagen. Men många kommuner bryter mot lagen. I en undersökning som Accent har gjort uppger fyra av tio socialchefer att det är pengarna som avgör hur många som får vård.
– Här finns det inte tillräckliga resurser för att hjälpa alla och det gäller nog hela landet, säger Göran Jönsson, som är förvaltningschef på socialförvaltningen i Helsingborg.
Var femte socialchef i Sverige säger att de inte har de ekonomiska förutsättningarna för att uppfylla intentionerna i socialtjänstlagen när det gäller missbruksvård. Det visar en enkätundersökning som Accent har gjort.
Lagen säger att socialnämnden aktivt ska sörja för att den enskilde får den hjälp han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska också i samförstånd med personen planera hjälpen och noga bevaka att planen fullföljs. Ingenstans nämns det att vårdinsatsen ska bestämmas utifrån hur mycket resurser kommunen har.
Pengarna styr vården
Trots det uppger fyra av tio socialchefer i Accents enkät att budgeten i någon eller hög grad påverkar hur många som kan få missbruksvård inom kommunen.
Vem är det då som blir utan vård om pengarna inte räcker till? Jo, enligt de socialchefer, socialsekreterare, klienter och behandlingshemspersonal som Accent pratat med är det allmänt känt att unga personer prioriteras medan äldre med ett långvarigt missbruk kommer i andra hand.
– Resurserna är som de är och de påverkar i slutändan hur många som får vård. Överlag kan man säga att yngre människor som hamnat i ett missbruk får mer resurser. Personer som haft ett långvarigt missbruk får mindre resurser. Naturligtvis skulle man önska att det fanns pengar till obegränsade insatser för äldre också, säger Hans Nyberg som är enhetschef för arbete och integration och ansvarig för missbruksvården i Älvsbyns kommun.
– Det är de mest utsatta grupperna som det skulle behövas mer pengar till, de med långvarigt missbruk som inte har någonstans att bo. Oftast är det de som har det värst som blir utan vård, säger Per-Johan Fernström som är enhetschef för beroendevården på Gotlands kommun.
Missbruket ökar
I Sverige finns det runt en halv miljon människor med missbruksproblem enligt den pågående missbruksutredningen. Sett över en tioårsperiod har missbruket av alkohol och narkotika ökat med 20 respektive 15 procent. Trots det minskade de satsade resurserna på vård inom kommunerna mellan 2008 och 2009. 2008 betalade kommunerna i genomsnitt 437 kronor per invånare i riket, 2009 var motsvarande siffra 429 kronor. Endast en av fem personer med missbruks-, eller beroendeproblem får vård i Sverige.
Gerhard Larsson, som leder missbruksutredningen, instämmer i den bild som kommit fram i Accents undersökning. Tittar man på jämförbara kommuner kan det skilja upp till fem, sex gånger i hur mycket de betalar per invånare för missbruksvård. Jämför man exempelvis Stockholm och Göteborg är det fyra gånger vanligare att man använder tvångsvård, som är de dyraste placeringarna, i Göteborg.
– Det ska inte fungera som det gör i dag. Var Lisa eller Pelle bor är avgörande för vilken vård de får. Det är väldigt ojämnt i kommunerna, alldeles för många går utan vård. Det leder till utslagning, sjukdom och tidiga dödsfall. De som överlever hamnar i brottslighet, säger han.
Enligt socialtjänstlagen har alla rätt till vård, tycker du att kommunerna lever upp till lagen?
– Tanken är att alla ska få vård efter behov. Jag tycker inte att kommunerna lever upp till andan i socialtjänstlagen.
Vad beror det på?
– Det beror på politiska prioriteringar och visar sig genom hur mycket pengar man satsar på behandlingshem, tvångsvård och andra insatser.
Tvingas bryta mot lagen
I Stockholm har socialsekreterarna vid utredningsenheten i stadsdelen Enskede- Årsta- Vantör fått nog av sin arbetssituation där de för att spara pengar konstant tvingas bryta mot socialtjänstlagen. De har via brev lyft frågan till socialnämnden.
– Tolkar man socialtjänstlagen som att alla har rätt att få den vård och hjälp de behöver så kan man inte säga att vi följer lagen med den här budgeten. Vi tvingas välja mellan människor och ställa individers behov mot varandra, säger en av socialsekreterarna, Marianne Almberg.
Enligt socialsekreterarna föregås varje beslut i socialnämnden av en diskussion där budgeten styr bedömningen istället för behovet av vård. Enskilda klienters behov ställs mot varandra med motiveringen att pengarna inte räcker till alla.
Vlasta Marcikic som är avdelningschef för individ- och familjeomsorgen i Enskede-Årsta-Vantör håller med socialsekreterarna om att pengarna påverkar vilken vård personer får.
– Det är därför vi måste använda metoder som är billigare men har samma effekt. Vi använder inte öppenvård i samma utsträckning som andra stadsdelar och vi har utökat institutionsvården under senare tid. Vilket innebär att vi har dragit över vår budget, säger hon.
Joanna Wågström
Fotnot: Accent har via mejl skickat ut en enkät till socialcheferna i Sverige. Undersökningen pågick 10–24 november. Vissa kommuner har fler än en socialchef beroende på hur kommunen är uppdelad. Enligt SKTF finns det 337 socialchefer. Totalt har 174 personer svarat på enkäten. Accent har även gjort djupare telefonintervjuer med ett antal socialchefer.