Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, säger att det förs allt fler diskussioner kring grundlagen inom rättsvetenskapen.
– Det är dags att se över grundlagen och fundera på om den skyddar demokratin i tillräckligt hög utsträckning. Utvecklingen i Europa visar att det är nödvändigt att se över hur vi kan stärka grundlagen.
Han har utvecklat ett moment som ingår i juristutbildningen på Uppsala universitet där studenter delas in i fem grupper. Två grupper representerar ett populistiskt parti med majoritet i riksdagen. En grupp är i opposition och två grupper företräder EU och Europadomstolen.
– Det som brukar bli tydligt i övningen är att det är ganska lätt att demontera demokratin om du har ett majoritetsstyre.
Det som händer är att gruppen som representerar regeringspartiet ändrar valsystemet och vallagen för att kunna sprida propaganda vid vallokalerna och se till att bara regeringspartiets valsedlar delades ut. Men de ändrar även grundlagen. Oppositionen försöker hitta sätt att avsätta regeringen genom missförtroendeomröstning och krav på folkomröstning, men det är omöjligt då de saknar majoritet i riksdagen.
– De grupper som företräder oppositionen ser att det går att fördröja processen att demontera demokratin, men de kan inte stoppa den. EU kan hota med att hålla inne med pengar som ska betalas ut eller andra förmåner för att påverka stater, men sedan kan ju stater också välja att gå ur EU och då har EU ingen makt alls, säger Patrik Bremdal.
Om ett parti vill ändra den svenska grundlagen krävs två beslut med ett val emellan, vilket också kan vara ett extraval.
– Grundlagen skapades under 1970-talet när Sverige hade ganska få problem. Den utformades med god anledning till att vara ganska flexibel, vilket passade de behov som fanns då. I dag har nya förutsättningar uppkommit och grundlagen bör därför ses över, anser han.
Just nu pågår två olika utredningar kring hur grundlagen skulle kunna ändras.
– Den ena handlar om att stärka domstolarna och domarna självständighet och en annan om hur man ska stärka grundlagen genom att göra det svårare att ändra grundlagen.
”Historien har visat att det inte alltid är den bästa vägen att gå att lita på godheten hos de som styr.”
Patrik Bremdal
Han tycker att det nuvarande systemet bygger allt för mycket på att de som styr är goda och vill bevara demokratin.
– Historien har visat att det inte alltid är den bästa vägen att gå att lita på godheten hos de som styr.
Han tycker att det bör övervägas om Sverige skulle kunna vara förtjänt av en författningsdomstol som i Tyskland.
Nya lagar kan då ogiltigförklaras om författningsdomstolen anser att de strider emot grundlagen.
– Det problematiska med en författningsdomstol är att demokratin riskerar att inskränkas då man flyttar makt från folkvalda till jurister. Det finns en påtaglig risk att en sådan domstol blir politisk och att det blir väldigt viktigt vilka som sitter där.
– Föreningsfriheten, yttrandefriheten och demonstrationsfriheten kan begränsas genom vanlig lag. På det sättet kan en regering begränsa oppositionens möjlighet att sprida information till väljarna.
Regeringens kontroll över myndigheterna innebär att regeringen snabbt kan tillsätta lojala chefer på viktiga positioner. Regeringen är också ansvarig för att utse domare, och styr domstolsverket.
– Så makten är tätt knuten till regeringen. Det finns ju också fördelar med en effektiv regering och en flexibel grundlag där man snabbt kan anpassa efter rådande förutsättningar, som under pandemin då regeringen snabbt kunde begränsa föreningsfriheten och demonstrationsfriheten under en begränsad period för att rädda liv, säger Patrik Bremdal.