Expedition 50

Fler om Expedition 50: ”Det behövs förändring”

IOGT-NTO har påbörjat en förändringsprocess. Många är oroade av förslagen, medan andra anser att något måste göras för att organisationen ska överleva.

IOGT-NTO:s nyligen påbörjade förändringsarbete, som går under namnet Expediton 50, har skapat mycket diskussion och debatt de senaste veckorna. Förbundsstyrelsen har hållit möten med distrikten och en videokonferens har hållits med distriktsordförandena. Många anser att en förändring behövs, men att enas om hur den ska gå till är svårare.

– Man får inte blunda för problemen. Det behövs en förändring. Det blir svårare och svårare att rekrytera till längre engagemang. Vi fick till exempel minska vår distriktsstyrelse i år. Det är inte precis en kö av folk som vill åta sig saker, säger Gunvor Nygren, ordförande i Jönköpings distrikt.

Ändå var hennes distrikt ett av dem som nettoökade sitt medlemsantal förra året.

– Vi har jobbat lite annorlunda och varit ute mer i samhället, men även om vi lyckats bli fler medlemmar är jag inte så säker på att vi blivit fler engagerade, säger hon.

Hon påpekar att problemet inte är unikt för IOGT-NTO.

– Det går bra att få folk att göra enstaka insatser, men att få dem att åta sig uppdrag i styrelser eller andra längre engagemang är svårare, säger hon.

Gunvor Nygren gillar flera av förslagen i Expedition 50.

– Att göra grupper av de anställda tror jag kan vara bra. Att vara distriktskonsulent har blivit allt mer av ett ensamarbete. För konsulenternas skull tror jag att det skulle vara en fördel, men det får inte betyda att de operativa kommer långt ifrån medlemmarna och de förtroendevalda. Lokalkännedom är en förutsättning, säger hon.

Däremot är hon inte odelat positiv till att anställningarna flyttas till förbundet.

– Det innebär förstås en trygghet med en anställd personalansvarig i stället för en förtroendevald, men risken är alldeles för stor att de anställda kommer för långt ifrån föreningarna. Jag skulle däremot önska att det fanns en resurs på förbundet som stöttar distrikten i arbetsgivarfrågor. Man har ju kommit igång med ett arbetsledarnätverk. Det tycker jag är bra, även om jag inte är arbetsledare själv. Det är en annan i styrelsen som har den uppgiften, säger hon.

Liksom förbundsordförande Johnny Mostacero tror hon inte att beslut kommer att tas på kongressen i sommar.

– Kanske inte ens på nästa kongress. Det är ju meningen att det ska vara klart tills vi fyller 50 år 2020, men kanske det inte blir beslut förrän 2021. Då hoppas vi att kongressen hålls här i Jönköping, säger hon.

Även Kålle Kjellin, ordförande i Gotlands distrikt, gillar att det blir en förändring.

– I stort sett tror jag att det kan bli bra, säger han.

Alla förslag gillar han dock inte.

– Att slå ihop distrikten till regioner tror jag inte alls kommer att fungera. Små distrikt, som Gotland, kommer att drunkna, säger han.

Däremot är han positiv till mer hjälp från förbundet.

– Vi är försöksdistrikt och får hjälp av förbundet att sköta ekonomin. Vad det underlättar! Vi har bara hand om in- och utbetalningar. Bokslut och sådant sköter förbundet. Att få hjälp med konsulenter tror jag också är en bra grej. Vi har ingen anställd i distriktet. Vi köper en halv tjänst av Junis, så vi har inget arbetsgivaransvar, men jag tror det vore bra att förbundet skötte sådant, säger han.

Han tycker att organisationen är trög och obenägen att förändra sig.

– Jag upplever IOGT-NTO som väldigt tungt och konservativt, men jag tycker att vi gör framsteg. Man måste våga kliva in genom en ny dörr. Det kan vänta fantastiska saker på andra sidan, säger han.

I helgen ska förbundsstyrelsen fortsätta diskussionerna om Expedition 50.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer