I en ny rapport listar Narkotikapolitiskt center, NPC, förslag på åtgärder som de anser skulle förbättra den svenska narkotikapolitiken. Rapporten fokuserar på åtta områden.
– Många är glada för att vi nu presenterar reformförslag, och inte bara är emot alla förändringar. Några av förslagen, som den om en ”god samaritlag” finns det stor uppslutning bakom, säger Peter Moilanen, chef för NPC, när rapporten presenteras.
Han tycker att narkotikadebatten är alltför förenklad och polariserad, och befinner sig långt från verkligheten.
– I debatten hörs ofta röster som hävdar att legalisering eller avkriminalisering skulle vara lösningen på alla problem. Samtidigt går praktisk politik åt motsatt håll. Där är det längre straff och tuffare åtgärder som gäller. Men inget av det löser problemen utan kan tvärtom vara ganska riskabelt.
När han pratar med praktiker och forskare på området är det helt andra saker de tycker behöver göras.
– De pekar snarare på glapp i systemen och brister i samverkan. Problemet är komplext. Det finns ingen lösning som fungerar för allt och alla; det finns ingen quickfix. Vår syn är att förebyggande arbete ska vara generellt, medan vård och behandling ska vara individuell.
NPC vill se:
Smartare påföljder för ringa narkotikabrott.
Personer med beroende ska inte straffas utan erbjudas vård. Även unga personer bör erbjudas samtal eller annat, och slippa notering i straffregistret.
– Det viktiga är att samhället reagerar, inte vilken påföljd det blir.
Legalisering eller avkriminalisering tror han inte är rätt väg att gå.
– Många tycker att det enda rätta är att avkriminalisera. Det skulle definitivt minska stigmatiseringen, men det är tveksamt om fler skulle söka vård. Vi ser en ökning redan nu.
Och att det skulle lösa problemet med den höga dödligheten tror han inte på.
– I Portugal, exemplet som ofta drags fram, sjönk dödligheten kraftigt när de avkriminaliserade 2001. Samtidigt gjordes stora satsningar på att göra vården tillgängligare. Sedan kom finanskrisen med nedskärningar, och nu är dödligheten tillbaka på samma nivå som före avkriminaliseringen. Så det var sannolikt vårdsatsningen, och inte avkriminaliseringen, som ledde till minskad dödlighet.
God samaritlag för den som kallar på ambulans vid överdos.
Lagen handlar om att den som larmar ambulans inte ska riskera att åka fast för narkotikabrott.
– Det är orimligt att man ska få böter för att man ringt ambulans för att rädda livet på någon. Att rädda liv måste komma i första hand, säger Peter Moilanen.
Sjukvårdspersonal polisanmäler inte personer som larmat om överdos, men beroende på säkerhetsläget kan ibland polisen som är med vid larm om överdos göra det.
– Om de påträffar narkotika är de skyldiga att göra en anmälan. Det händer att poliser väljer att se mellan fingrarna, men då begår de faktiskt ett fel. Det skulle vara bra för polisen att slippa det bryderiet.
Likvärdig och god tillgång till behandling.
– Det är orimligt att man ska vänta länge på behandling, eller erbjudas en behandlingsform man inte vill ha.
NPC vill också se en särskild satsning på att följa upp och utvärdera beroendevårdens resultat. De vill att det undersöks om vården faktiskt följer nationella riktlinjer.
Satsa på förebyggande insatser och tidig upptäckt.
– Det är ju inget nytt eller kontroversiellt, utan något som alla säger att vi ska göra. Ändå har den nationella budgeten halverats sedan 2018 och kommunernas ANDTS-samordnare blir allt färre.
– Det behövs ett nationellt preventionscentrum för att utveckla, förvalta, utvärdera, och sprida metoder som faktiskt fungerar.
Se över formerna för läkemedelsassisterad behandling (laro).
– Om sådan behandling ska fungera krävs mer än bara läkemedel. Som psykosocialt stöd, något som inte alltid sker idag.
Många överdoser sker med läkemedel avsedda för behandling av opioidbrukssyndrom.
– En studie visade att var fjärde som var inskriven i ett laro-program hade läckt läkemedlen. Problemet är att vi inte vet hur stor del av läkemedlen som finns på marknaden som kommer från läckage, och hur stor del som är insmugglade.
NPC anser också att det behövs ett nationellt register över de personer som får läkemedelsassisterad behandling.
– Det är anmärkningsvärt att ingen vet hur många de är. Det gör att nödvändiga underlag för att kunna utvärdera insatserna saknas.
Särskilda insatser mot dödligheten.
– Dödligheten har minskat de senaste fem åren, men mer behöver göras. Fler bör få tillgång till naloxon och till laro, och vi behöver införa en god samaritlag.
I rapporten tas även upp att smuggling och försäljning av illegal narkotika måste bekämpas, samt att läckaget av narkotikaklassade preparat från sjukvården måste minska. Insatser för att minska utbud och överförskrivning av opioidläkemedel måste prioriteras, och tillgången tillgången på bra vård måste vara god.
Förbättrat kunskapsläge när det gäller narkotika.
– Kunskapen om narkotika börjar bli bättre, men den är mycket sämre än på alkoholområdet. Medan CAN gör mätningar av alkoholkonsumtionen varje månad så gör Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning vartannat år för att ta reda på folks narkotikavanor.
Även om narkotikadödligheten sjunkit totalt, så har den ökat bland kvinnor.
– Kvinnor och flickor fångas inte upp. Där behöver vi få mer kunskap. Detsamma gäller åldersgruppen 18–24 som vi vet ganska lite om.
Håll kommersiella intressen utanför inflytande.
Ett intensivt påverkansarbete och marknadsföring av ”medicinsk cannabis” pågår enligt NPC. Begreppet används betydligt bredare än att bara avse godkända läkemedel.
– Det är viktigt att använda rätt begrepp. Genom att tala om medicinsk cannabis får vi cannabis att framstå som hälsosamt. Men cannabinoidbaserade läkemedel är något annat än cannabis.
Stora ekonomiska intressen samt politiska och värderingsstyrda grupper som verkar för en ökad tillgänglighet av cannabis ligger bakom påverkansarbetet, enligt NPC:s rapport.
– I dag ser vi hur företag är aktiva och testar gränser för vad som går att göra inom lagens gränser. Det är viktigt att snabbt täppa till de luckor som finns i lagstiftningen.
Rapporten har överlämnats till narkotikautredningen.