Idén till en manifestation kom ur frustration över samhällsutvecklingen.
– Vi upplever att många känner en frustration över att det skjuts och sprängs, men man vet inte vad man ska göra åt det. Många känner också en oro för sina egna barn, inte minst föräldrarna i våra föräldrastöd, säger Sofia Modigh, utvecklingschef på IOGT-NTO.
Hon säger att ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
– Tillsammans kan vi göra något och öka engagemanget. Jag blev själv så tagen när jag läste i Aftonbladet om AIK:s sportchef som berättade att personer från kriminella gäng står utanför planen där ungdomar tränar och säger eller ropar saker. När spelarna ska hämta en boll som skjutits utanför planen kan de bli tillsagda att de ska bära narkotika annars blir de rånade.
För att motverka rekryteringen av unga till gängen behövs alla krafter.
– Som förälder kan man inte ens längre lämna barnen på en fotbollsträning med två tränare. Det förslår inte. Det måste finnas fler vuxna. Om fler stannar kvar vid planen under träningen försvårar det för gängen att ta kontakt. Polisen klarar inte att bryta nyrekryteringen själva. Vi måste hjälpas åt.
Vad är syftet med manifestationen?
– Vi måste samla ihop folk och börja uppmärksamma de goda krafterna – för de finns. Vi har fått med oss ett antal organisationer som ställt sig bakom manifestationen. Det kommer att bli ett scenprogram med artistframträdanden, musik och talare. Vi ska inte ha någon dyster gråtceremoni utan sprida engagemang och förmedla känslan att tillsammans är vi en stark kraft som inte kommer att låta oss tystas.
Vad hoppas du att ni ska uppnå?
– Dels hoppas jag att regeringen ser potentialen i civilsamhället, dels att de som deltar, i stället för att känna sig nedslagna, känner styrka och börjar fundera över vad de själva ska kunna göra. De kanske kan nattvandra, engagera sig någon förening, kyrkan eller moskén, eller något annat som är bra för lokalsamhället.
Hur gör man om man vill vara med?
– Då går man till Medborgarplatsen i Stockholm klockan 16.30 den 18 november. Jag hoppas att så många som möjligt sluter upp. Om man känner sig oroad över situationen så tycker jag att man ska komma. Ju fler vi blir desto större blir trycket på politikerna att göra något. Det handlar inte om att vi ska få mer resurser, utan att visa att fler behöver engagera sig, lärare, fotbollsledare, kyrkor, moskéer, föräldrar och vuxna utan barn.