I flera kampanjtal lyfte Donald Trump hur han vill stoppa drogerna från att flöda in i landet, bland annat genom att använda den amerikanska militären för att komma åt mexikanska drogkarteller. Han har även förespråkat dödsstraff för narkotikahandlare.
Vad innebär en ny mandatperiod för USA:s opioidkris?
– Det är svårt att säga eftersom han är oförutsägbar och kan ändra sig snabbt. Den bästa indikatorn är nog att titta på hans förra mandatperiod, säger Keith Humphreys, professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Stanford universitet och tidigare narkotikapolitisk rådgivare i Vita huset under president Barack Obama.
2017 utlyste Donald Trump katastroftillstånd med anledning av den allvarliga opioidkrisen i landet. 2018 godkände han en lagstiftning som ökade finansieringen av narkotikabehandling på federal nivå.
– Det tyder på att han kan prioritera frågan igen. Det finns även evangeliska kristna som är sympatiskt inställda till att erbjuda behandling till missbrukare i fängelse till exempel. Samtidigt finns det konservativa väljare som inte är villiga att skjuta till mer pengar för behandling av skattemässiga skäl, säger han.
Keith Humphreys påpekar också att satsningen på narkotikabehandling på federal nivå under Trumps förra mandatperiod kombinerades med åtgärder som fungerade destabiliserande på en mer generell nivå. Bland annat gjordes nedskärningar i Medicaid, det statliga sjukvårdsprogrammet som garanterar sjukvård åt fattiga och andra bidrag.
– Det innebar att låginkomsttagare kunde bli av med behandling från en instans men få hjälp från annat håll. Man kan säga att det handlade om att ge med ena handen och ta med den andra. En slags självmotsägande politik, säger Humphreys.
Trump har även varnat för att han ska införa tullar mot Mexiko och Kina om de inte stoppar fentanyl från att flöda in i USA. Tror du att det är ett effektivt sätt att få ned överdoserna?
– Inte när det gäller Mexiko för de har inte den förmågan med tanke på korruptionen. Kina däremot har större möjligheter. Dels det faktum att det är envälde som styrs under auktoritära former gör att de kan göra mer än de gjort hittills. Men det är svårt att säga, det handlar om internationell politik och diplomati på hög nivå.
Vid sidan av presidentvalet röstades det i flera amerikanska delstater om legalisering av olika droger. I Nebraska röstade man bland annat om cannabis för medicinskt bruk, och ja-sidan vann med över 70 procent. I Massachusetts röstade invånarna om en legalisering av odling, användning och innehav av olika psykedeliska droger, och där vann nej-sidan med närmare 57 procent.
I Florida, North Dakota och South Dakota, där cannabis sedan tidigare är lagligt för medicinskt bruk, röstade invånarna om att legalisera köp, innehav och användning av cannabis i berusningssyfte. I Florida hade Donald Trump uttalat sitt stöd för en legalisering innan valet, men delstatens republikanska guvernör, Ron DeSantis var emot förslaget som röstades ned. Även i North Dakota och South Dakota vann nej-sidan.
Hur stort inflytande har Trump över narkotikapolitikens inriktning och hur mycket ligger på delstaterna?
– När det gäller brottsbekämpning styr delstaterna i princip helt själva. Det finns inga poliser på federal nivå, utan det ligger helt på städerna och delstaterna. Så Trump har ingenting att göra med människors oro över narkotikarelaterade brott i sina bostadsområden till exempel.
Men det är kongressen som stiftar lagar och styr budgeten genom lagar vilket kan påverka olika satsningar, påpekar Humphreys. Presidenten kan blockera lagarna genom att lägga veto – men i vissa fall kan kongressen rösta ned vetot.
Kommer USA att legalisera cannabis på federal nivå under Trump?
– Nej. Legalisering av cannabis är något liberalerna och Harris stod för, inte Trump. Delstaterna kan fortsätta med det de har påbörjat. Men vi såg hur Florida till exempel i valet röstade ned en legalisering.
Generellt, menar Keith Humphreys, genomgår USA ett skifte bort från liberal drogpolitik.
– Det är ett resultat av den misslyckade avkriminalisering vi sett i Oregon bland annat. Man kan därmed säga att åtgärder för hårdare straff har vunnit över liberalisering. Det gäller oavsett vad folk tycker om Trump.
Enligt Keith Humphreys finns det en oro i landet, även hos många på vänsterkanten.
– Till och med liberala New York Times publicerar artiklar om hur människors liv har förstörts av narkotika. Många säger numer att cannabis inte är ofarligt. Det är inte som fentanyl men inte heller som sallad, säger Humphreys.