Boktipset

Sällsamt om att bara gå sin väg

Han skulle bara gå ut och köpa tidningen - och försvann spårlöst. Ungefär så gör huvudpersonen i schweiziske författaren Peter Stamms roman "Ta vägen" (Thorén& Lindskog). Han lämnar hastigt sin familj och ger sig ut på en vandring som kommer att löpa över decennier. Hustruns respektive hans perspektiv och tankar bygger den intressanta intrigen.

Säkert har alla någon gång funderat på att bara resa sig och gå. Försvinna bort, lämna allt, inte vända sig om. Det är just vad Thomas gör. En till synes lycklig, framgångsrik familjefar, gift, två barn. Familjen har just kommit hem från en semester. Allt är bra. Hustrun går upp för att natta barnen.

Då reser sig Thomas upp och lämnar hemmet. Han promenerar planlöst till en början, men vandringen får fäste i honom och han fortsätter, bort. Hustrun Astrid begriper ingenting, men blir inte så orolig till en början. Han kommer nog tillbaka. Än vill hon inte meddela hans arbetsplats eller larma polisen. Det skulle vara att medge att han är försvunnen. Men dagarna går och blir till veckor, månader och år.

Det som är mest spännande med den här ganska tunna, skenbart enkla, boken är de två huvudpersonernas bevekelsegrunder och reaktioner. Som läsare är det svårt att förstå och man får inga svar. Varför lämnade Thomas allt? Det där tomrummet som han lämnar efter sig, och med det alla frågor, svävar tungt och på samma gång lätt över sidorna.

Det är en egendomlig berättelse som sveper om allt större tidsrymder ju längre den fortskrider. Intressant, välskrivet, sällsamt.

Mer från Accent