Utbudet av alkoholfria alternativ ökar och kvaliteten blir allt bättre. Följaktligen har även konsumtionen ökat vilket är bra för folkhälsan – ifall alkoholfria alternativ ersätter alkohol. Själv dricker jag gärna de alkoholfria alternativen och tycker också om att kunna bjuda vänner, som inte är nykterister, på drycker som smakar bra. Samtidigt vet vi väldigt lite om riskerna med dryckerna och det finns studier som tyder på att de kan vara en inkörsport till alkohol för unga.
Vad vi däremot vet är att många som tidigare haft problem med alkohol vittnar om att alkoholfri öl medför samma risk för återfall som öl med alkohol. Och i somras skrev Molly Bowdring och Judith Prochaska, forskare från Stanford University i Kalifornien, en debattartikel om att alkoholfria drycker borde ha en åldersgräns på 18 år.
De anser att den kraftigt ökade försäljningen av alkoholfria dryckerna är oroande. De misstänker att dryckerna är ett sätt att slussa in unga i alkoholkonsumtion genom att vänja dem vid såväl smak som utseende och märke på dryckerna.
Tankegångarna känns igen från alkoholreklamdebatten. Producenter har i alla tider kringgått begränsningar av alkoholreklam genom att göra reklam för en svagare dryck i identisk förpackning. På 1990-talet gjordes tv-reklam för lättöl i 50 centilitersburkar, en produkt som inte ens fanns att köpa, och alltså i själva verket var förtäckt starkölsreklam.
Enligt lagen finns inget som hindrar barn från att köpa alkoholfri cider, öl, vin eller andra alkoholliknande produkter. Men på till exempel Ica Flygfyren i Norrtälje, där jag ofta handlar, har butiksägaren beslutat att inte sälja den typen av produkter till personer under 18. ”Vi tycker inte att barn ska dricka sådant” var deras enkla svar när vi frågade.
”Elever med erfarenhet av alkoholfria alternativ visade större intresse för att dricka alkohol.”
En australisk studie visar att det möjligen ligger något i att barn borde hållas borta från den typen av drycker. Av studien framgår att de alkoholfria alternativen tilltalar ungdomar. Majoriteten var positivt inställda till dryckerna och såg dem som ett användbart alternativ för både ungdomar och vuxna som vill komma undan sociala förväntningar på att dricka alkohol. De hade också lagt märke till dryckerna i butiken och kände igen och kunde räkna upp flera varumärken.
Men deltagare i studien ansåg också att de alkoholfria alternativen bidrar till att normalisera alkohol och skulle kunna vara en inkörsport till att börja dricka alkohol. Av resultaten framgår också att unga som dricker alkohol, dricker alkoholfria alternativdrycker nästan dubbelt så ofta som unga som aldrig dricker alkohol.
Liknande resultat visar en japansk undersökning bland skolelever från 2018. Där konstateras att elever som hade erfarenhet av att dricka alkoholfria alternativ visade större intresse för att dricka alkohol eller röka cigaretter än de som aldrig drack sådana drycker.
Även om det inte går att visa vad som är orsak och verkan i studierna ovan anser forskarna i den australiensiska studien att det positiva intresse som de unga visar för de alkoholfria alternativen tyder på att dryckerna behöver hanteras med viss försiktighet så att de inte blir en trojansk häst för alkoholindustrin in i de ungas liv.
Kanske borde föräldrar och andra vuxna, precis som Ica-handlaren i Norrtälje, markera att barn inte ska dricka den typen av drycker. De kan gott reserveras för vuxna.