Ett nytt projekt inleds i Chiang Mai i Thailand. Foto: IOGT-NTO-rörelsen

Projekt i Chiang Mai ska stärka barns rättigheter 

I samband med att Världens barn firar 25 år startas nya projekt runt om i världen. Bland annat genom IOGT-NTO-rörelsen i Thailand.

Barn som tillhör etniska minoriteter i norra Thailand saknar ofta grundläggande rättigheter eftersom många saknar ett nationellt id-kort. Samtidigt kommer migranter från inbördeskriget i Myanmar över gränsen, så hjälpbehovet är enormt. 

Johan Bengtsson har arbetet med IOGT-NTO-rörelsens internationella verksamhet i Sydostasien sedan 2003. Med basen som programhandläggare på regionkontoret i Chiang Mai i Norra Thailand är han delaktig i olika projekt som syftar till att stärka barns rättigheter. 

Just den dag vi videosamtalar via en svajig internetkoppling är Radiohjälpen, som har stött projektet sedan 2008, på plats i en liten by norr om Chaing Mai.

Nu startas ett nytt tvåårigt projekt som innebär att hjälp ges till barn i fattiga familjer från etniska minoritetsgrupper, som inte har råd att betala för utbildning. 

– Det finns också problem med alkohol i byarna och barns rättigheter upprätthålls inte alltid. I det nya projektet kommer vi jobba med omkring hundra barn och ungdomar, och vi räknar med att ytterligare omkring sextio barn omkring dem också kommer att bli hjälpa av insatserna, säger Johan Bengtsson.

Ett nytt projekt inleds för att stärka barns rättigheter och ge dem nationell status i Thailand. Foto: IOGT-NTO-rörelsen

När det gäller det tidigare projektet får omkring 1 000 barn stöd. Det aktuella området ovanför Chang Mai ligger väldigt nära gränsen till Myanmar. 

– Jag kan gå till gränsen härifrån. Det är en militärjunta som styr, och det pågår öppen konflikt mellan olika folkgrupper i Myanmar, så det är många som flyr hit antingen från kriget eller i jakt på jobb, säger Johan Bengtsson.

Det är synnerligen goda förhållanden för fruktodling i området, vilket gör att skogen skövlas för att ge plats för nya odlingar.

– Det finns inte så mycket skog kvar här. Många migranter tar jobb på till exempel en apelsinplantage, sedan dricker deras barn från vatten som är i närområdet – som är förorenat av bekämpningsmedel, så vi behöver bedriva vårt arbete på många fronter.

Alla barn har olika förutsättningar och i projektet kommer barnen få hjälp på det sätt som bäst lämpar sig för dem. 

– Vissa är bäst hjälpta av att lära sig thailändska, och andra behöver bli officiellt registrerade och få ett nationellt id-kort. Några behöver först få hjälp med att sköta sin basala hygien, eftersom de bland annat inte haft tillgång till toaletter tidigare.

Etniska minoriteter i Myanmar flyr till norra Thailand i hopp om ett bättre liv. Foto: IOGT-NTO-rörelsen

De etniska grupper som lever i norra Thailand, och har gjort det i 200 år, ses inte heller alltid som riktiga thailändare. Många är inte officiellt registrerade och saknar nationella id-kort, vilket gör att de inte har rätt till sjukvård eller skola. 

– De som kommer över gränsen har varken tillgång till sjukvård eller skola i Myanmar eller i Thailand, det blir som om de inte hör hemma någonstans, säger Johan Bengtsson. 

Det är cirka 120 000 thailändare som officiellt bor i regionen och omkring 150 000 migranter som kommer över gränsen.

– Migrantgruppen är större än den grupp som har varit bofasta här. Det är i synnerhet migranter från etniska minoriteter som migrerar hit eftersom de bor nära gränsen och saknar möjligheter att försörja sig i Myanmar. 

IOGT-NT-rörelsen ingår tillsammans med 13 andra organisationer från civilsamhället i årets insamling till Världens barn.

Mer från Accent