I november förra året valdes Åke Marcusson till ordförande i styrelsen för IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare i Nacka, öster om Stockholm. Han var tidigare rektor för studieförbundet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV.
Hur känns det att ta över ordförandeskapet i ett svåra ekonomiskt läget?
– Det känns utmanande och jag ser mängder med svårigheter, men det var också därför jag tackade ja till uppdraget, säger han.
Åke Marcusson gillar utmaningar.
– Det var två anledningar till att uppdraget lockade mig. Dels gillar jag förändringsarbetet som krävs för att få en organisation eller ett företag på fötter igen. Det har jag erfarenhet av så där tror jag att jag har något att bidra med. Dels är det känslomässigt, Tollare är en hjärteangelägenhet.
Sedan det blev känt att han valts till ordförande har många hört av sig.
– De ringer och vill prata om Tollare, berätta om sina minnen och erfarenheter och många vill hjälpa till. Vi har också en väldigt engagerad styrelse. Några har varit med länge medan ungefär hälften är nya. Vi konstaterade att fyra eller fem av oss tidigare varit ordförande för UNF (Ungdomens nykterhetsförbund), så det finns ett djupt engagemang för rörelsen och för Tollare.
Närmast ska en ny vision tas fram.
– Vi ska jobba fram en Tollare-vision för vad vi vill med skolan och med området. Vi behöver ha andra aktiviteter som möjliggör att skolan ska må bra i framtiden. Men en sådan vision är större än styrelsens mandat. Där behöver vi ha med oss rörelsen.
Styrelsen har konstaterat att Tollare representerar stora värden.
– Dels ekonomiskt, men inte enbart. Det finns både materiella och andra värden.
Styrelsen har listat sex punkter:
- Lokaliseringen. Läget mitt i Nacka, mitt i Stockholms län är gynnsamt. Centrala enheter för de flesta organisationer finns i Stockholmsområdet.
- Marken är värd mycket. Men det är inte planlagt område. Ska man bygga tar det cirka sju–tio år. ”Men vi ska bruka värdet på marken, inte förbruka. Säljer vi så har vi ju förbrukat marken”, säger Åke Marcusson.
- Byggnaderna. Just nu är de mest ett problem eftersom de står tomma och bara kostar pengar. Skolan startade på 1950-talet och då var det viktigt att snabbt få elevhemmen på plats eftersom man ville att medlemmar från hela landet skulle kunna gå där. Idag är det få medlemmar som går på skolan. I stället har elevhemmen fyllts med kurs- och konferensdeltagare. Men 2020 och 2021 har man inte haft någon beläggning. Cirka elva personer bor på skolan idag. Matsalen används inte heller när undervisningen sker digitalt. Herrgården är ett kulturminnesmärke mitt i det nybyggda bostadsområdet.
- Den socialpedagogiska kursen. Där utbildaa människor som ger sig ut i Storstockholms utsatta områden. Precis de områden som NBV-Öst jobbar med. Där kan det finnas möjligheter till samverkan. Den allmänna kursen är bra, men den socialpedagogiska är guldägget. Den skulle kunna utvecklas och kanske skapa en pool som hittar former för att utveckla idéer i de här områdena.
- Kortkursverksamheten. När pandemin släpper kan kurs- och konferensdeltagarna komma tillbaka. Redan i höstas när restriktionerna lättade gjordes fler bokningar. Den tidigare ledningen jobbade mycket med att teckna samarbetsavtal med organisationer.
- Matsalen skulle kunna bli kvartersrestaurang med ett bra läge i området. Det har också talats om Afternoon tea och kaffeservering i Herrgården på helgerna.
– Vi måste skapa fler ben att stå på och vi måste skapa fler samarbeten med andra. Idéer saknas inte. Folkhögskolan står i centrum för oss, men herrgården står i centrum i området. Vilka behov finns i närområdet som vi kan tillgodose?
Åke Marcusson tror att nykterhetsrörelsen kan få mycket goodwill av Tollare.
– Det är en nykter miljö i ett fungerande lokalsamhälle. Vi gör stora förluster nu, runt sex miljoner i underskott verkar det bli förra året, men jag tror att det går att vända. Arbetet har precis börjat.