Bertil Lindberg. Foto: Ulrica Ambjörn.

”Lite pinsamt att namnet blev den största frågan”

1970 gick IOGT och NTO samman och bildade IOGT-NTO. Bertil Lindberg var spindeln i nätet för samgåendet.

Samgåendet gick relativt smärtfritt, vilket inte förvånar Bertil Lindberg.

– Vid den tidpunkten ville ingen riskera att misslyckas. Nykterhets­rörelsen hade varit pådrivande för att avskaffa motboken. Man hade en tanke om att den legitimerade de mängder som ransonen omfattade. Men effekten blev förödande.

Nykterhetsrörelsen var stukad av händelsen och behövde stärkas.

Bertil Lindberg hade uppgiften att säga upp all personal, anställa nya och förbereda kongresserna. Var sin för de båda förbunden, och sedan en gemensam.

– Det är lite pinsamt att den största frågan blev namnet på organisationen, tycker han.

480 förslag kom in till den namntävling som utlysts. Ändå blev det förslaget ”Nykterhetsrörelsen IOGT-NTO”.

– Det retade gallfeber på den övriga nykterhetsrörelsen. De starka reaktionerna ledde till att ”nykterhetsrörelsen” ströks.

En undersökning visade på stora likheter mellan de båda organisationernas medlemmar. I vissa avseenden var dock organisationerna olika. IOGT hade fortfarande kvar ordenssystemet (även om det börjat fasas ut), och hade mer än dubbelt så många medlemmar som NTO.

Men även om NTO var mindre hade de genom Stig Kron (mannen bakom Miljonlotteriet, som står för IOGT-NTO-rörelsens huvudsakliga intäkter) och hans entreprenörskap, skapat bättre ekonomiska förutsättningar. 

En annan stor skillnad mellan organisationerna låg i synen på narkotikafrågan. IOGT såg narkotika som ett litet problem vid sidan av alkohol, medan NTO ansåg att narkotika var ett nytt problem som kunde bemästras om man ingrep i tid. NTO anlitade läkaren och narkotikadebattören Nils Bejerot, som kallats den svenska narkotikapolitikens fader, och socialarbetaren Gun Zackarias för att hålla kurser om narkotika.

Bertil Lindberg anser att IOGT-NTO sedan länge behandlar narkotikafrågan allt för styvmoderligt.

– Jag gjorde ett försök för ungefär fem år sedan att övertyga IOGT-NTO:s ledning att något måste göras. Den restriktiva politiken, som vi tog för självklar, hade många börjat ifrågasätta. Men försöket var förgäves. 

Detta ledde till att han lämnade organisationen.

– Det var en stor sorg. Jag hade varit med sedan 1941, då jag var sju år.

Sammanslagningen tycker han ändå var bra.

– Den var helt nödvändig. Förutsättningarna för alla klassiska folkrörelser hade blivit sämre. Individen fick det allt bättre och hade inte samma behov av gemenskapen. Istället för att bygga gemensamma sommarhem byggde man en egen sommarstuga. 

Inför framtiden tror Bertil Lindberg på att visa upp organisationen som en demokratisk kraft.

– Det skulle vara en stor fördel idag att visa hur man arbetar med demokrati.

Han anser att IOGT-NTO har en viktig roll i politiken. 

– Idag är Moderaterna det enda parti som bedriver alkoholpolitik, men inte
i önskvärd riktning. 

Mer från Accent