Just 1970 studerade Kjell-Ove Oscarsson på folkhögskola i Karlskoga och hade redan suttit fem år i Skaraborgs distrikt av NTO. Enligt egen utsago var han inte särskilt aktiv.
– Men de kallade mig till ett av slutmötena i Vara och erbjöd sig att betala min resa. Det hörde inte till vanligheterna, så då förstod jag att det verkligen var viktigt.
Exakt vad som var så viktigt minns han inte.
– Det fanns ett antal frågor som inte var så lätta att lösa. NTO och IOGT hade inte samma distriktsindelningar. Medan vårt distrikt sammanföll med Skaraborgs län innehöll IOGT:s även delar av Älvsborgs län.
Några stormiga diskussioner om själva sammanslagningen var det inte.
– Vi såg det som att vi blev del av något större.
Förbundens ungdomsorganisationer hade större problem.
– SGU var ett starkt ungdomsförbund som hörde till IOGT, men var ändå inte en del av moderorganisationen. En del unga valde därför att vara med i IOGT istället. Så det fanns en del motsättningar. I NTO bedrevs ungdomsverksamheten inom den egna organisationen.
Kjell-Ove Oscarsson menar att yttre händelser påskyndade sammansvetsningen av organisationerna.
– Samtidigt som mellanölet infördes 1965 tillsattes en alkoholpolitisk utredning, APU, som pågick i tio år. Tidigare hade organisationerna varit ganska ljumma alkoholpolitiskt, men nu mobiliserades krafterna. Det blev en ideologisk uppryckning.
Och resultatet blev en seger för nykterhetsrörelsen.
– Minskad totalkonsumtion skrevs in som målsättning i utredningen och mellanölet försvann. Det var en stor framgång som rörelsen levde länge på.
Kjell-Ove Oscarsson tycker att sammanslagningen blev bra.
– Den blev väldigt lyckad totalt sett och det är en väldig tur att den blev av. Med det medlemstapp som varit sedan dess skulle båda organisationerna annars varit nästintill utraderade idag.
Idag är han bland annat ordförande för IOGT-NTO:s sociala företag Möjligheternas hus i Skarpnäck och ledamot i IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholms styrelse. Men han är inte så optimistisk inför framtiden.
– Nykterhetsrörelsen behövs. Det finns ett stort samhällsuppdrag, men det är svårt att locka folk idag. Med tanke på hur nyktra de unga är idag är rekryteringsbasen så mycket större än 1970, men våra ungdomsorganisationer lyckas ändå inte locka fler.
Det är inte bara ungdomsorganisationerna som har svårt att locka folk.
– När vi hade det första årsmötet i region Öst var det ingen större konkurrens om platserna. Kanske ledarskapet kräver mer idag, eller så är det färre som vill lägga tiden som krävs?
Det finns saker han skulle vilja förändra.
– Vi behöver bli alertare i vårt samhällsengagemang. Demokratifrågorna skulle behöva lyftas i dessa dagar, och vi behöver ett starkare socialt arbete. De vattentäta skotten mellan förbunden skulle bort. Det vore bra om äldre var med och backade upp ungdomsorganisationerna. Sedan önskar jag att vi kunde locka fler kulturpersonligheter.
Fotnot: SGU står för Sveriges Godtemplares ungdomsförbund.