Om ett år är det riksdagsval – och i år är det dessutom 100 år sedan svenska kvinnor fick rösträtt. Demokrati hör, tillsammans med solidaritet och nykterhet, till IOGT–NTO:s grundsatser. Men vad betyder demokrati för IOGT-NTO – och vad betyder IOGT-NTO för demokratin? Det är en fråga som Accent på olika sätt kommer att återkomma till under året. Vi inleder med att fråga fyra medlemmar, idag Mats Gunnarsson.
Mats Gunnarsson bor i Kumla och är regionråd i opposition i Örebro för Miljöpartiet. Han blev värvad till Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, när han gick i sjunde klass.
– Jag blev skickad på ett ANDT-läger. Det var populärt då att skicka några i varje klass för att lära dem om droger. Sedan skulle de förmedla det de lärt sig till sina klasskompisar. Man trodde att de skulle ta till sig informationen bättre om den kom från jämnåriga. Ledarna var jätteduktiga på att hitta på grejer och få oss sammansvetsade så jag gick med i UNF.
Annars var det ingen självklarhet att Mats Gunnarsson skulle bli nykterist.
– Mina föräldrar var inte medlemmar. Pappa var engagerad i idrottsrörelsen och mamma hade sina bokcirklar.
I UNF kände han sig respekterad, även av de vuxna.
– Vi hade lokal i en gammal handelsbod som sköttes av vuxna från Älvsbyn, men vi förfogade över lokalen, spelade innebandy, drev teaterprojekt och ordnade majbrasa.
”Vi blev tagna på allvar. Det var något jag upplevde i nykterhetsrörelsen som jag inte hade varit med om i skolan.”
Mats Gunnarson
Ansvaret var viktigt.
– Vi blev tagna på allvar. Det var något jag upplevde i nykterhetsrörelsen som jag inte hade varit med om i skolan. I gymnasieåldern hamnade jag ofta i diskussioner med de äldre i rörelsen. Tyckte de att jag hade fel så ”tog de mig i örat”. Tyckte de att vi hade bra idéer så sa de: Men gör det. När jag senare, som ung anställd, drev ett teaterprojekt och ville köpa in en ljudanläggning sa min chef bara: gör en budget och kom tillbaka. Sedan fick jag köpa grejerna.
Det är inte bara unga som kan ha svårt att göra sin röst hörd.
– Jag har hört många av dem som kommit till oss som kamratstödjare säga att de upplevt samma sak: att de blev tagna på allvar i IOGT-NTO. Många utanför rörelsen tror att vi föraktar människor som dricker, men det är ju tvärtom. Det är alkoholen vi ser som problemet.
Han är övertygad om att förtroende får människor att växa.
– Den första kvinnliga förstamajtalaren var Emilie Rathou, som grundade Vita bandet av missnöje med den manliga dominansen i IOGT. Men bakgrunden i IOGT tror jag hade betydelse för att hon vågade. Det var ju där hon var skolad.
Att låta människor få ansvar tror han är viktigt för demokratin i organisationen.
– Att inte ta unga på allvar kan få dem att tappa tron på medinflytande och demokrati. Jag har sett exempel på elevråd som vill få igenom en sak och de vuxna säger bara tvärnej, utan att ens lyssna ordentligt på deras argument.
Får man förtroende tar man ansvar anser han.
– Därför är det viktigt att involvera medlemmarna så tidigt som möjligt i beslutsfattandet. I Jan Carlzons bok Riv pyramiderna skriver han att om du ger kunskap och förtroende åt folk så tar de ansvar. Det tycker jag vi är bra på i nykterhetsrörelsen. Det var nog ingen tillfällighet att den som höll i pennan när boken skrevs inte var Jan Carlzon själv, utan journalisten Tomas Lagerström, pappa till Per Lagerström och tidigare chefredaktör för Accent, som själv var skolad i IOGT-NTO.
Han tycker att nykterhetsrörelsen också haft betydelse för lokalpolitiken.
– Åtminstone fram till min generation så kom många politiker från nykterhetsrörelsen. Även de som kanske inte är medlemmar längre har ganska ofta varit med som yngre. Förutom att man lärt sig det rent tekniska, som hur ett årsmöte går till och vikten av revisorer, så får man också med sig att kunna förlora och ändå fortsätta.
Han tar exempel från de kongresser han deltagit i.
– Hur många gånger har man inte åkt på en kongress med en jättebra idé, som man verkligen tror på, men som blivit nedröstad. Och så har man åkt hem och fortsatt jobba. I politiken förlorar man rätt ofta. I dag är det så polariserat. Så är det inte i IOGT-NTO. Det är viktigt att inte skapa en avgrund mellan meningsmotståndare.
Han berättar om ett möte i riksdagen.
– När jag var anställd på Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN, var jag ofta i riksdagen. Vid ett tillfälle satt jag och fikade med Egon Frid som var riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Då kom Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, fram till honom. De verkade ha en bra relation. Det förvånade mig lite först, men sedan kom jag på att hon är fostrad i frikyrkan och han i nykterhetsrörelsen. Jag tror att det spelar roll.
Är det tack vare ditt engagemang i nykterhetsrörelsen du blivit politiker, eller är du en person som skulle hittat till politiken ändå?
– Antagligen hade jag blivit politiker ändå, men jag hade nog inte haft lika lätt att ta mig fram. Det är lättare när man kan ”föra sig” i sådana sammanhang, att våga ställa sig upp och tala och förstå hur allt funkar.
”Jag blev tillfrågad av några andra nykterister som var med i Miljöpartiet om jag inte kunde tänka mig att ställa upp i valet.”
Mats Gunnarsson
Mats Gunnarssons politiska engagemang började med kärnkraftsomröstningen.
– Jag engagerade mig mot kärnkraft, men sedan gick jag ändå med i sossarna. Det var rätt toppstyrt tyckte jag, så jag lämnade politiken för att jobba mer i nykterhetsrörelsen. När Miljöpartiet kom började jag rösta på dem. Sedan blev jag tillfrågad av några andra nykterister som var med i Miljöpartiet om jag inte kunde tänka mig att ställa upp i valet. Jag stod långt ner på listan, men plötsligt satt jag i kommunfullmäktige i Kumla.
Sedan blev en tjänst som politisk sekreterare ledig.
– Jag hade pendlat till Stockholm i två och ett halvt år och vi väntade vårt andra barn så det kändes rätt att ta jobb på hemmaplan.
Vad tycker du att IOGT-NTO kan göra för att förbättra demokratin organisationen?
– Inför sommarens kongress gjordes ju en del försök att öppna upp. Det kan vara bra, men jag tycker ändå att man ska värna ombudstanken. Vi som varit med i partisvängen vet hur lätt det är att kuppa genom att samla ihop ett gäng som går på just det årsmötet där man har en fråga som man vill påverka.
”Inför sommarens kongress gjordes ju en del försök att öppna upp. Det kan vara bra, men jag tycker ändå att man ska värna ombudstanken.”
Mats Gunnarsson
Även IOGT-NTO har det ”kuppats”, enligt Mats Gunnarsson.
– Jag var själv med och kuppade in Anna Carlstedt i förbundsstyrelsen en gång i tiden. Vi var några som tyckte att det behövdes föryngring och att Anna, som nyligen lämnat UNF, var en lämplig kandidat. Dessvärre blev det på Birgitta Svenssons bekostnad. En duktig person som fick lämna styrelsen, men ska vi få in yngre så måste vi flytta bort någon.
Problemet med äldre som inte vill flytta på sig är dock överspelat anser han.
– Nu är det ju sällan det som är problemet. Snarare är det svårt att få ihop folk och att få dem att stanna.
Delegerat ansvar tror han är en del av lösningen.
– Vi får inte tro att vi kan lösa allt på nationell nivå. Så mycket makt och styrmedel som möjligt ska ges till den lokala nivån. Kojbyggarläger, kamratstöd och massor av aktiviteter görs, till exempel i min förening, Nytta och nöje, som är med och driver Café Skogen i Örebro. Det är verksamhet som vi är stolta över och ska ta vara på.
