Demokrati i rörelse

”Det handlar om inflytande”

Demokrati handlar om människor, och om att lära av varandra och tillsammans skapa ett bättre samhälle, säger Faiso Yusuf.

Om ett år är det riksdagsval – och i år är det dessutom 100 år sedan svenska kvinnor fick rösträtt. Demokrati hör, tillsammans med solidaritet och nykterhet, till IOGT–NTO:s grundsatser. Men vad betyder demokrati för IOGT-NTO – och vad betyder IOGT-NTO för demokratin? Det är en fråga som Accent på olika sätt kommer att återkomma till under året. Vi inleder med att fråga fyra medlemmar. Först ut är Faiso Yusuf.

Faiso A Yusuf kom till Sverige från Somalia 1991, och bor i sörmländska Eskilstuna.

– Men jag har inte bott i Sverige hela tiden. I nästan tio år bodde jag i England, men jag kom tillbaka till Sverige. Jag trivs här och vill bo här.

För fem år sedan kom hon i kontakt med IOGT-NTO genom en kompis som var medlem. 

– Jag hade också sett IOGT-NTO på Facebook, och googlade för att ta reda på vad det var för något. Så träffade jag Ulrika Jansson, som är teamchef för team Öst, och när jag förstod syftet med organisationen sa det klick direkt.

Det var 2016, men Faiso A Yusuf nöjde sig inte med att bli medlem. Tillsammans med några vänner startade hon föreningen Stand Up For Yourself i Eskilstuna, där hon är ordförande.

”Jag vill gärna bidra till samhället. Därför blev jag medlem och därför startade vi föreningen.”

Faiso Yusuf

–  Jag vill gärna bidra till samhället. Därför blev jag medlem och därför startade vi föreningen. Här i området bor många familjer och många ungdomar. Vi fungerar som vägledare för föräldrar och jobbar mycket med integration. 

Ungdomarna som är aktiva i föreningen är mellan 13 och 20 år. 

Illustration: Nathalie Ruejas Jonson

– Vad vi gör när vi träffas beror på vad de vill göra. Ibland får de uppgifter, som att förbereda sig och hålla ett föredrag. Vi kan prata om hälsa eller miljö, och om hur de har det i skolan. De kan spela basket eller springa. Ibland har vi dans. Då kommer det många. Vi har öppna aktiviteter och även andra än medlemmar är välkomna. Det är inte bara somalier, utan kommer från många olika länder.

Hon uppskattar IOGT-NTO:s långa historia.

– Jag gillar utbytet av kunskap man får i organisationen. Att höra om hur organisationen startade och ta del av all erfarenhet som finns efter 142 år. 

”Jag tillhör IOGT-NTO-familjen och känner mig alltid välkommen.”

Faiso Yusuf

Medlemskapet har givit henne mycket säger hon. 

– Det blir personligt. Jag har lärt mig mycket, utvecklats och mognat. Jag har fått mycket av IOGT-NTO. Man lyssnade på mig, och då började jag också våga mer. Det blir en tillhörighet. Jag tillhör IOGT-NTO-familjen och känner mig alltid välkommen. Därför var det också självklart att ställa upp på den här intervjun. Om inte jag gör det, vem ska då göra det?

Faiso A Yusuf, Eskilstuna. Foto: Per Groth

Självförtroendet hon fått har gjort att hon vågat skriva böcker.

– Jag skriver om hur vi ska arbeta med integration. Jag jobbar i förskolan och tycker det är en viktig fråga.

Faiso A Yusuf tycker inte att det varit svårt att göra sin röst hörd i organisationen trots att hon är kvinna och kommer från ett annat land.

– I IOGT-NTO har man ett annat sätt att ta emot jämfört med många andra organisationer. I IOGT-NTO lyssnar man. Min förening har fått många möjligheter tack vare IOGT-NTO. Som ordförande har jag fått göra min röst hörd. Det har aldrig hänt att jag inte blivit lyssnad på i organisationen.

”Nu känner jag folk överallt i hela Sverige, med olika yrken. Det skulle jag inte gjort annars.”

Faiso Yusuf

Genom IOGT-NTO har hon fått nya vänner.

– Nu känner jag folk överallt i hela Sverige, med olika yrken. Det skulle jag inte gjort annars. Det handlar om demokrati och inflytande, om människor, och om att lära av varandra och tillsammans skapa ett bättre samhälle.

Men när Faiso A Yusuf blev invald i en av IOGT-NTO:s distriktsstyrelser hoppade hon av efter ett halvår.

– Zoom-möten räcker inte för mig. Jag vill träffa folk i fysiska möten. De är jättesnälla i distriktsstyrelsen, men när man inte kan språket så bra blir det svårt att sitta framför en dator i långa möten. Särskilt om man inte ser folk utan de bara har sitt namn där. Det var också mycket pappersarbete.

Hon hoppas kunna komma tillbaka när pandemin är över.

– Förut var det roligt när vi träffades en hel helg. När man kan se miner och gester och inte bara höra en röst i datorn förstår man varandra bättre. Jag längtar efter att få träffa folk igen. Då kommer jag tillbaka.

Illustration: Nathalie Ruejas Jonson

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer