Tre kvällar i veckan åker Per Bengtsson, distriktsordförande i IOGT-NTO:s region Syd, till Karlskrona för att möta ukrainska flyktingar som kommer med färjan från Polen.
– Vi delar ut kläder, gosedjur, hygienartiklar och mineralvatten. De går åt och är uppskattat. Jag är där privat, men talar gärna om att jag kommer från IOGT-NTO, säger han.
Främst är det IOGT-NTO-medlemmar som skänkt saker och pengar.
– Vi har en Facebookgrupp där vi kan efterlysa saker. När jag har fått insamlade pengar och går och handlar schampo och annat på Apoteket och de får höra vad jag ska ha det till så skänker de en del också. Det blir ringar på vattnet.
En idrottsförening i Småland hörde också av sig.
– De hade 100 gosedjur som de ville skänka.
Per Bengtsson talar lite ryska.
– Min fru kommer från Ryssland. Hon är auktoriserad tolk och ingår i Karlskrona kommuns frivilligtolkar. Själv kan jag åtminstone göra mig förstådd. Jag har också hjälpt till att skjutsa flyktingar från färjan till stationen där anhöriga väntade på dem.
Han tycker det är självklart att ställa upp, men känner sig motarbetad av Stena Line.
– De gillar inte att vi står där och hänvisar till säkerhetsläget. De har ställt upp ett tält, men där får bara Röda korset, Rädda barnen, Svenska kyrkan och en annan kyrka vara. Vi andra står ute, mellan två parkeringsplatser. Alla flyktingar passerar inte förbi där eftersom de slussas förbi direkt till bussar.
Det gör Per Bengtsson arg och besviken.
– Vi vill ju göra något för människorna som kommer. Jag förstår inte hur Stena Line tänker och alla skyller på alla.
Per Bengtsson nöjer sig inte med sin privata insats.
– Vi förbereder ett flyktingboende på Aspan och håller just nu på att ta fram en offert till Migrationsverket. Inom kort kommer vi att kunna erbjuda boende med helpension. Från dag två kommer dessutom flyktingarna att erbjudas svenskundervisning genom NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet). Vi hoppas också få ihop ledare som kan ordna aktiviteter för barnen. Och så har vi en minibuss som vi kan använda för att skjutsa dem till Ronneby för att handla och för att åka på utflykter.
Jenny Johansson på Stena Lines pressavdelning förstår att Per Bengtsson och de andra frivilliga är frustrerade.
– Alla vill ju hjälpa till och göra gott. Jag har förstått att det finns privata initiativ och organisationer som inte kunnat komma så nära flyktingarna som de vill, men det blev för många frivilliga. Till slut var det flera hundra personer som stod och väntade på flyktingarna; Migrationsverket, gränspolisen och frivilliga. Vi ordnade ett tält som Röda korset fått ansvar för och som ställdes upp intill där Migrationsverket håller till.
Hon säger att Stena Line vill hjälpa till, men att deras primära uppgift är en annan.
– Vår verksamhet är ju att transportera människor och gods mellan olika destinationer. Vi erbjuder gratis resa för flyktingar och gratis frakt för registrerade välgörenhetsorganisationer. Jag tycker vi har gjort vad vi kunnat. Flyktingarna är en utsatt grupp och vi har inga möjligheter att hjälpa polisen att kontrollera vilka som är här för att hjälpa till.